- Project Runeberg -  Dikter /
172

(1860) Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men vågorna vältra så tunga
Och skogarne skymta så blå.

Der sjunker en klippa — den sista,

I minnenas töckniga graf.

Hon vaknar, — och slöjorna brista:
Hon kastas på villande haf.

Omätlighet ofvan och under,

En afgrund i djup och i sky!

Hvar äro de susande lunder?

Hvart skall i sin ångest hon fly?

Och vågorna vagga och vagga
Vid vindarnes ängsliga tjut.

På blad och på blomma de nagga, —

’ Och stormen dem skiljer till slut

Och vågorna gunga och gunga

Som förr mot den klippiga strand,

Och suckande vindarne sjunga

Sin sång öfver vatten och land«

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:17 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crndikter/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free