- Project Runeberg -  Dikter /
178

(1860) Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

m

Professor! .... Ha! — Der är din längtans mål,
Der är den guldö, som ur Qerran hägrar.

Med is i hjertat och med mod af stål
Du når det kanske, om ej lyckan vägrar.

Först sträfvar du i många, långa år,

Och skuld och vetande med hvart fördubblas.

Din ungdomsfröjd, din mannakraft förgår,

Och hoppets fasthet börjar bli — en bubblas.

Och skulle du derunder blifva kär
Och känna i ditt bröst en lifsvarm gnista T
Ur hjertat» djup med ens polypen skär:

Så godt är först som sist all känsla mista.

Du blir en gammal ungkarl, du också,

Af verlden skådad med en axelryckning.

Man vet ej, att din trumpenhet ändå
Ar följden endast af ditt hjertas styckning.

När så din lefnadslust har torkat ut

Som bergets fura, kysst till döds af Nordan,

Då nalkas dock din segerstund till slut,

Då når ditt lifs förhoppning sin fullbordan.

Och hvarför har du stretat all din dar
I nöd och sorg? För några lumpna tusen? —

De ätas upp utaf den slägt, som har
Till lefnadsmål att snoppa lärdomsljusen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:17 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crndikter/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free