- Project Runeberg -  Dikter /
181

(1860) Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Att vissna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATT VISSNA.

Att vissna bort är hvarje blommas lott,
När sommardagen är en gång förtiden,

Och all den fägring, hon af tiden fått,

Den återtages ock en gång af tiden.

Och vissna måste hvarje rosig kind,

Som tjusar nu med ungdomsfarg ditt öga;
När kronan kysses blek af frostig vind,

Då båta minnets varma skurar föga.

Och vissna skall ditt hjertas nattviol,

När hennes kalk har sina frukter knutit.
Väl skiner några stunder höstens sol,

Men våren blott har lif och värme njutit

Och vissna skall i evighetens famn
Det frö, din lefnad lade ned på jorden,
Och vissna skall som allt ditt stolta namn,
Är ock dess ära tusenårig vorden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:49:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/crndikter/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free