- Project Runeberg -  Dikter /
204

(1860) Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skål för qvinnan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Låt oss ej till molnen böja,

Hvad vi lyckligtvis ba fått!

Tänk, om hon behagar dröja
Q var i skyn och skratta blott!

Hvilket lif för jordens männer,

Att som månen ”blott se på”!
Hjertat klappar, pulsen bränner,
Men det hjelper ej ändå.

Hvarje kärleksdrucken gosse
Suckar då med qväfda ljud:
Ӂskan alla skalder krosse,

Som gjort qvinnan till en gud!”

Nej, hon stanna må på jorden,
Mensklig, älsklig, god som förr,
Och en hoppets härold vorden,
Öppna åter Edens dörr.

Hon må qvittra som en lärka
Någon gång i högre flygt, —
Framför allt dock lefva, verka
I det hem, som fliten byggt.

Låt oss brinna, — men förnuftigt,
Ej för alla, — men för en.

Idealet är för luftigt,

Och man tröttnar snart vid sken.
Hvar och en må ha sin flamma,
Liljehvit och rosenröd,

Ung och vacker — gör detsamma,
Trogen blott i lif och död.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:49:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/crndikter/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free