- Project Runeberg -  Dikter /
229

(1860) Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

CARL EDVARD ZEDRITZ.

(1859).

JMenniskolif förgå liksom hafvets vågor:

En den andra jagar i ständig vexling,

Upp mot skyn de stiga — och sjunka sedan

Stilla i djupet

Mannens kraft förvissnar likt sommargräset,
Släckt är snillets eld af den storm, som ljungar
Oförväntadt ned ifrån Allbeherrskarn,

Tvingande döden.

Hemmets verld, af kärlekens rosenbojor
Skönt omslingrad, träffas af härjarns vingslag:
Stolta drömmar, kärlek och hopp och lycka, —

Allt är försvunnet

Så är lifvets lag; — men i fega tårar
Ej vårt offer lägge vi ned på grafven,

Der han hvilar kall. Må med fröjd vi minnas

Allt, hvad han varit

Nyss han stod ibland oss, en hög Kronion,
Som med blicken visste sin verld beherrska,
Adel, majestätisk som Gudars konung

Stod i Olympen;

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:17 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crndikter/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free