- Project Runeberg -  Dikter /
231

(1860) Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hemmets krans är bruten, dess friska lager
Ligger vissnad nu, och ur vänskapsringen
Föll en ädel perla, af dödens jernhand

Krossad i förtid.

Dock — hvad här har slocknat, derofvan tändes
Upp igen med renare, bättre strålar;

Hjertat klappar åter bak molnens slöja

Varmare, högre.

Och den tröst, som strömmar från minnets verldar,
Gafs förgäfves ej af en allgod Fader.

Se, dess engel pekar ditupp till hoppets

Vinkande sljernbild.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:17 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crndikter/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free