- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
I:12

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Fädernesgården

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hyresgäster som sedermera professorerna Lindhagen och
Thalén, doktor Westerlund som skolgosse, sångaren
Fritz Arlberg, kyrkoherdarna Olof Wallin och Leopold
Collinder som dito, sedermera kyrkoherden Rogberg i
Grenna och kyrkoherden i Alunda, mathes. professorn
Jöns Svanberg, som hade en dubblett såsom tillflykt
vid besök i Uppsala, kapten Nyberg från Rasbo
likaledes; sedermera lektor Henriques från Göteborg,
dåvarande docenten sedermera Professoren Victor
Nordling m. fl.

Men de märkligaste hyresgästerna voro de, som upptogo
det gamla stenhuset. Den första af dem var Stockholms
nation. Innan hon fått eget hus, hade hon några år sin
nationssal i denna rest af S:t Peters gamla kyrka
Det var naturligt, att detta hos en skolpojke, som
såg alla dessa unga män strömma tillsammans eller
marschera ut med sång, skulle väcka den lifligaste
åtrå att själf en gång också bli en sådan lefnadsfrisk
student, fastän dessa den tiden hvarken hade hvita
mössor eller broderad sidenfana. Den andra hyresgästen
var herrar Wahlströms och Låstboms boktryckeri,
för hvars utvidgning det nyss omtalade trähuset
byggdes till det gamla stenhuset. Äfven då var det
en ganska liflig ström af människor som hvardagligen
passerade in på den stora gården och gingo uppför
trappan till tryckeriet. Det var dels arbetarna,
sättare, tryckare och pojkar, med hvilka alla han
var bekant och om hvilkas arbetssätt han tidigt
skaffade sig noggrann kännedom — dels ock framför allt
författarna, som där fingo sina arbeten tryckta. Och
det var en lång, aldrig slutande procession af äldre
och yngre universitetsmän, som han lärde sig känna
igen och på afstånd beundrade. En gång vid något mera
framskriden skolgosseålder frågade han sin far, hvem
den mannen var, sorn där kom från tryckeriet? — »Det
är professor Atterbom.» — »Hvad är han professor i?»
— »Vetenskapen om det sköna, om poesi och konst.» —
»Det skulle jag också vilja bli!» — löd det fräcka
svaret. Men det vardt sanning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:18 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crnminne/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free