Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Hemmet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 H?:
M M P: T
med kakelugnen ett stort skåp samt på kakelugnens
motsatta sida en skänk.
Men den för honom viktigaste möbeln af alla var
nog en liten pulpet, hvilande på ett fotställ och
inneslutande en sekretär, som slogs upp och visade en
mängd större och mindre lådor, hvari han förvarade
sina »dyrbarheter». Dit hörde diverse »samlingar»,
ty man var samlare af mynt, »stenar», det vill
säga mineralier, och färglagda taflor, hvarmed
idkades en ifrig byteshandel - men icke sigill-
däremot rätt tidigt och träget växter, och herbariet
hade sin hedersplats under pulpeten. Å, hvad man
älskade dessa, en själf tillhöriga bagateller,
som för besökande förevisades med en känsla af
orubblig säkerhet! Ofvanpå pulpeten hade i en
liten hylla böckerna sin plats, både läroböcker och
rolighetsläsning, där »Robinson Crusoe» i Campes
öfversatta upplaga, oaktadt de tråkiga samtalen,
intog främsta platsen.
Pulpeten var, som sagdt, den personligt käraste
möbeln. Men den dyrbaraste, af största allmänt
mänskliga betydelse, var klaveret. Piano kunde aldrig
förekomma i den bostaden. Uppslaget att få klaver
gafs af far själf, som på en auktion kom öfver en
sådan pjäs för det sjungande priset af sex riksdaler
riksgälds. Så var det också litet, men ganska vackert
för sitt pris. Det hade blott fyra oktaver - således
samma omfång, som klaveret hade på Sebastian Bachs
tid - och egendomligt var, att hufvudtangenterna
voro hvita och mellantangenterna svarta, som på
pianot. Det hade en enkel, kort och svag ton,
som icke hördes långt, men det var i alla fall ett
»speleverk». Det var för resten måladt ljusblått som
en varm sommarhimmel, och på insidan af locket hade
»konstnären» roat sig med att på den fortfarande blå
grunden måla en del vackra blommor, hvilka lyste upp
i rummet, när man öppnade locket. Det befanns likväl
snart vara för litet och klent, när det blef fråga
om lektioner i spelning, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
