Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Uppfostran och skolgång. Småskolan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 UPPFOSTRAN OCH SKOLC.ÅNd.
SMÅSKOLAN
röda husets öfvervåning, men 1839 tlyttades
den. Den flyttades då till norra hörnhuset
mellan Svartbäcks-gatan och Klostergränden,
äfven kallad »koppargrefvens gård», där den
inhystes i bottenvåningen till vänster om porten
åt Klostergränd. Man hade där fördelen af en stor,
äfven något trädbevuxen gård till lekar och -
militäröfningar. Hvad tycks? Sådana förekommo
verkligen där så tidigt.
Vi återkomma till dem. Men först några ord om
läsningen! Utanläxornas tid började: Katekesen,
Bibliska historien, Svenska grammatikan bildade här
hufvud-stommen. Något litet historia och geograti
och de allmännaste begreppen om världsrymden med
jorden och himlakropparna meddelades samtalsvis på det
älskvärdaste sätt af rektor Oldberg själf. Lärjungen
skall aldrig glömma, hvilket intryck denna
framställning om världsrymden och dess oändlighet
gjorde på barnasjälen. Det var en kväll nära före
påsk, då vi sutto i en vid ring kring den afhållne
läraren, vid skenet af ett par talgljus, men mest
belysta af den bländande fullmånen, som skimrade
in genom klassfönstret, och han för oss förklarade
stjärnhimmelen. Han kan ännu förnimma den högtidliga
känsla, som fyllde hans sinne, när han ensam vandrade
hem den korta vägen i den månbelysta aftonen och såg
upp mot fästets stjärnor som nyvunna bekanta.
Läsningen gick för öfrigt sin gilla gång utan
några större svårigheter. Han minns bara en gång,
då han fick bakläxa i katekesen därför, att han i
den svåra tredje artikeln visserligen kunde svaren,
men icke upp repa frågorna ordagrant efter boken. Då
blef han för-tviflad och ville icke gå hem klockan l,
då lektionerna slutade, utan vandrade gatorna upp och
ned, ensam med gråten i halsen, men sist påträffades
af far, som gått ut för att leta efter honom och nu
hemförde honom till middagen. Han lyckades få medhåll
och beklagande både af far och af sin informator. Ty
nu hade han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
