- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
I:92

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Uppfostran och skolgång. Småskolan - 8. I Nederskolan: Prima och Sekunda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

92 i NEDERSKOLAN: PRIMA OCH SEKUNDA

studera sin konst. För att skaffa sig hjälp till denna
resa förberedde han en konsert i Uppsala i den forna
stora lärosalen i Gustavianum, vid hvilken delar af
Händels »Messias» skulle utföras. För att förstärka
altstämman utsåg han ett tiotal af sina lärjungar
i Katedralskolan att biträda. De nämnda fyra voro
bland dem. De kunde alla den ganska svåra stämman
ordentligt och fingo med fördel taga den i de sista
repetitionerna, af hvilka generalrepetitionen ägde rum
i konsert salen. Det var en egendomlig känsla att på
det sättet uppträda inför publiken vid tio, elfva års
ålder. Wennerberg och alla de bästa Uppsalasångarna
voro med i tenor och bas, Hwasser, Beronius, Hallin,
Wildner, golt-länningarna Sundberg och Stenberg
(»Pylen» kallad), Daniel och Rudolf Wallin från
Dalarne och många flera. I orkestern såg man gamle
fanjunkar Book med sin klarinett, Stranensky med sin
flöjt, och stockholmarna Aulin och Skoglar Bergström,
den torre, Tors blifvande fader, med sin violin,
känd, emedan han bodde midt emot far, den senare med
sin violoncell, känd på sin redan då mäktiga figur,
och så vidare. Altsolot, »Han var föraktad», sjöngs af
fröken Ava Wrangel, som då för tiden lefde l Uppsala
hos sin släkting öfverstinnan Malla Silfverstolpe,
och som sjöng så, att hon lockade tårar ur mångas ögon
(Studeranden af Västgöta nation, Bryngel Wennerberg,
»snillets broder», som han kallades af kamraterna,
satt bland åhörarna vid en af salens pelare och
»ritade af» henne, medan hon sjöng, något, som
gossarna funno högst oförskämdt. Glanspunkterna
för kören voro »Halleluja» och den stora slutfugan
på ordet: »Amen!» Bland altarna kände han tvenne,
mamsellerna S , emedan de också bodde midt emot,
och de undrade öfver att se Nybloms Calle med i
kören. Den ena af dem sjöng falskt på ett ställe,
men det ledsamma var, att de skyllde på skolgossarna,
hvilket var fullkomligt osant Denna händelse var
ett af de ljusaste afbrotten i den eljest enformiga
skolgången, och Handel stod för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:18 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crnminne/0102.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free