- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
I:95

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Uppfostran och skolgång. Småskolan - 9. Hemlif i början af fyratiotalet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HEMLIF I BÖRJAN AF FYRATIOTALET
95

hålla sig hemma, stackare! Fyra passade också bäst för
den ofvan nämnda »trillan» med sina fyra platser på
en framsits och en baksits. Far var kusk, häst fanns
i gården, ty en åkare hyrde stallet för en 3-4 hästar
jämte höskulle, och var alltid villig att spänna för,
sedan han dragit åkdonet ur vagnslidret och fört ut
seldonen och piskan.

Färderna voro dels smärre, dels större. De smärre
varade ej längre än en söndagseftermiddag, då man
begaf sig till någon af de punkter utanför staden,
som inbjödo med grönska och skugga eller utsikt eller
bägge delarna. Sådana voro Gamla Uppsala åt norr,
Läby vad och Kvarnbo åt väster, Halkved och Länna bruk
åt sydost, dit man dock endast begaf sig med afsikt
att vara borta en hel dag, såsom midsommardagen -
samt helst mot söder, där man hade den härliga
kronoparken med Eklundshof och Polacksbacken
närmast - dit man vanligen dock gick till fots,
mest under den tid, då Upplands regemente, ibland
äfven Lifdragonerna, höllo sina möten. Fortsattes
vägen rätt söderut från Grindstugan genom skogen,
kom man till Flottsund, där den första Mälarefjärden,
Ekoln, lockade med vackra stränder, frisk luft och ett
vid bron beläget utvärdhus, där man kunde ställa in
hästen. Vek man däremot af i parken strax till höger,
vidtog dock den väg, som var den vackraste och mest
sökta, botanistvägen till Gott-sunda, Vårdsätra,
Lurbo med sitt »tempel» på en bergshöjd i skogen
och stolt utsikt öfver Ekoln, och sist äfven där
Flottsund som ändpunkt eller snarare vändpunkt för
återfärd till staden, såvida man ej lät färden gå
vidare vindbron till det gamla Kungshamn, där ärke
biskop Jakob Ulfsson en gång residerade i slutet af
1400-talet, från hvilken tid nog en uråldrig ek vid
vägen härstammade, hvilken »han» i alla tider vid
förbifarten hälsat med att taga af sig hatten. Ibland
kunde färden afsträckas till Fredrikslund och helst
till Krusenberg, de stolta almarnas hem. Detta är ju
en ganska akt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:18 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crnminne/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free