- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
I:106

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Uppfostran och skolgång. Småskolan - 9. Hemlif i början af fyratiotalet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106 HEMLIF I BÖRJAN AF
FYHATIOTALET

till Drottninggatan och öfver gamla Nybron. Allt hvad
pojkar fanns i staden följde med i takt, och nästan
allt hvad pigor fanns lediga väntade längre fram på
gatan utanför Schylanders källarlokal, i hvars öfre
våning officerarna hade sin mäss, superade, drucko
och rökte för vidöppna fönster. Där utanför midt i
den packade folkmassan gjorde musikkåren halt, och
nu började en serenad efter förut uppgjordt program,
hvilket utfördes med mycken skicklighet. Duktiga
musici voro vanligen anställda. Några namn ha
redan vid tal om Josephsons konsert anförts. Ledare
var fanjunkare Book. Musikdirektörens namn hördes
aldrig; däremot kände man hedersmannen Hammarberg,
Stra-nensky, utmärkt på flera instrument, den unge
Carlbom m. fl. Men bastrumslagaren Schultz var den
mest uppmärksammade af det yngre släktet på grund af
sina grufliga röda mustascher.

Programmet började gärna med en ouvertyraf de då
för tiden nymodiga, till exempel »Den stumma», sedan
kommo allehanda mest italienska arior ur de operor,
som spelades i Stockholm, såsom »Norma», »Lucie»,
»Sömngångerskan» och Webers »Friskytten». Sällan
förekom något folkvis-potpurri eller några svenska
stycken; till sist togs en marsch, klockan 10 var
allt förbi, truppen aftågade, och folket, som stått
packadt och hindrat all samfärdsel, skingrade
sig stillsamt. Men under musiken inträffade
vanligtvis något gurgel mellan skolpojkar, som
skälldes för »råttor», och gatpojkar, som gärna
slogos med blydaggar och kändes på vissa namn, såsom
»Tjuf-Erikson» och »Picculell», för att nämna två af
de värsta (hvilka båda drunknade ett följande år under
islossningen nere vid Islandsbron). Man vandrade helst
hem i trupp för att icke bli utsatt för öfverfall.

Dessa gratismusikaftnar upprepades hvar dag, så
vida det ej regnade, och hvar kväll bestods nytt
program. Så lärde han sig en hel mängd melodier,
som sedan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:18 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crnminne/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free