- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
I:111

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Uppfostran och skolgång. Småskolan - 9. Hemlif i början af fyratiotalet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HEMLIF I BÖRJAN AF FYRATIOTALET
l l l

husgaflarna i förkortning med snedt försvinnande
linjer. Det var något till upptäckt! Men allra finast
var den lärdomen, att skuggan på de hvita husen var
blå och på de gula ljusbrun. I fonden sattes Uppsala,
som var ljusrödt och hade »bussiga» torn med svart
huf, alldeles som professor Jöns Svanbergs svarta
kalott.

Syster Lotten, som var hans trofasta biträde, sydde en
del mycket söta små dockor, som kläddes rätt fint och
fingo en sorts anletsdrag ur färglådan samt ståltråd i
hufvudet för att ledas på scenen. Allt detta ställdes
sist upp i en dörröppning, omgifvet af jalusier och
skynken, som hopfogades. Här spelades dels Hallmans
»Tillfälle gör tjufven» och andra saker af honom samt
dramer af Gustaf III (!), som funnos i boksamlingen,
dels också sådant han själf satte ihop efter sådant
som han sett på teatern, till exempel en sak med
minnen från »Korsfararne». Men det finaste var,
när »Emilies Hjärtebanken», såsom förut omtaladt
gafs med en docka (!) utstyrd i fin baltoalett. Det
var syster Lotten, som spelade, medan G. R. skötte
ackompagnementet. En krets af unga vänner voro
åskådare.

Men allt är förgängligt. Teaterns »skapare» hade
förälskat sig i ett kaleidoskop, som kostade en Rdr
Rgs i Forsbergs bod midt emot apoteket »Kronan». En
kamrat, som hade stort begär till dockteatern, bjöd
en riksdaler för hela subberten. Köpets afslöts,
teatern försvann och ersattes af kaleidoskopet. Men
då han gärna ville veta huru de vackra stjärnorna
åstadkommos, tillintetgjordes äfven det och kunde
ej återställas. Han är ej säker på, om det ej blef
smörj som slut på den kommersen.

Emellertid har han byggt sådana teatrar ännu tvenne
gånger under sin ungdom, ena gången åt de barn,
hvilkas informator han var i Sörmland i början af
1850-talet, sista gången åt sin lilla älskade broder
Gustaf, som dog 1853 sex år gammal.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:18 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crnminne/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free