Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Uppfostran och skolgång. Småskolan - 10. I Nederskolan: Tertia och Quarta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
116 I NEDERSKOLAN: TERTIA OCH QUARTA
1850-talet bidrogo att regenerera Upplands nation
vid Uppsala universitet.
I Quarta flyttade han upp hösten 1845
och genomgick klassens båda afdelningar på
lagstadgade två år. Där skedde en stor förändring
med undervisningen. Visserligen hade man som
klassföreståndare Collegan magister Johan Olof
Forssén, men han undervisade blott i latin och
grekiska, däri han var ämneslärare, och sådana
förestodo nu hvar sitt ämne.
Forssén undervisade i grekiska på grundval af
Xenophons »Anabasis» - de tio tusendes återtåg från
Persien till Svarta hafvet - en berömd och välskrifven
berättelse, men för gossar nog långrandig med sina
många vältalighetsprof och sitt evigt upprepade:
Ivrav&zv l^skavyzi = därifrån tågade han (Xenophon) så
och så många dagsmarscher. Forssén, som naturligtvis
icke förmådde göra den »roligare», var en kunnig
och skicklig lärare, men - ett original i sätt och
tal utan förmåga att upprätthålla ordningen. Hans
lektioner voro ibland högtider af löje. Han snusade,
härskade sig och sade: »her då!» mellan hvartannat
ord, ropade: »asch-tyst, her då!», när det bråkades
för mycket, och han såg aldrig något, till exempel
icke, då man i nedre Quarta hade inrättat en
fullständig postgång tvärs öfver golfvet mellan de
bägge borden, där lärjungarna sutto. Utom »golflinjen»
gingo tvenne linjer längs borden under bordskifvan
- allt ordnadt med snören, på hvilka en väska,
proppad med småbref, drogs fram och åter enligt
signaler. Postmästare voro två vid hvar bordsända
. . . Att sådant kunde ske! För öfrigt lästes Walter
Scotts »Richard Lejonhjärta» och liknande böcker
oge-neradt under lektionerna, och en nykomling i
afdelningen, som var en skenhelig läsare, aktade
icke för rof att ha öfversättningen till Xenophon
öppen under bordet, hvarvid han till på köpet måste
lägga näsan ända ned i den för att se, emedan han
var närsynt, men han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
