Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Uppfostran och skolgång. Småskolan - 10. I Nederskolan: Tertia och Quarta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I NEDERSKOLAN: TERTIA OCH QUARTA 121
och tillät sig att begagna tankegången, men klädde den
i sina egna ord, och det är ännu i dag med rörelse
han genomläser denna sin första kria, till hvilken
han fick en så oväntad hjälp, och till yttermera visso
tillade han ät egen tillverkning en liten afslutande
psalmvers, hvilket allt fann lärarens gillande. Dock
med ett undantag: han hade om våra första föräldrar
sagt, att de voro utrustade af skaparen med förstånd,
fri vilja, skönhet m. m. Läraren hade strukit under
skönhet med ett dubbelt streck, skrifvit ofvanför ren
känsla och satt två utropstecken i marginalen. Krian
är dagtecknad den l okt. 1845. Som till en veritabel
predikan hade han till slut skrifvit: »Amen!»,
men det är utstruket med rödt bläck. Sedan skref
han kriorna själf. De två närmaste scripta äro af
samma sort, i predikostil med psalmvers. Det 4:e
om aposteln Barnabas var bibelhistoriskt. Betyg
för terminen är inskrifvet i boken: ab. a. Och så
fortfor det vårterminen 1846. Under superiorsåret
förekomma i det hela fyra krior af profant innehåll:
först en »lefvernes-beskrifning», en liten förelöpare
till denna nu föreliggande skrift, daterad den 15
okt. 1846, och en »berättelse om Uppsala stad» på åtta
sidor, med citat ur Bussers bok om Uppsala (se ofvan),
samt under vårterminen 1847 om betydelsen af skolans
läroämnen, där han, lustigt nog, beklagar att ingen
undervisning i naturvetenskaperna meddelas i skolan,
och sist en omskrifning på prosa af »Frithiof kommer
till kung Ring». Vi ha något närmare genomgått detta,
då jämförelsen mellan förr och nu kunde intressera.
Det återstår att tala något om gamle Kjelldahl och
matematikens första studieår. Det var just ej så
uppmuntrande. Ty första året var, rent ut sagdt, ett
pino-år nästan för alla. Den kunnige och skicklige
läraren utvecklade ett lynne af kinkighet och
ovänlighet, som nedstämde de allra flesta i klassen,
med undantag af bröderna Floderus från Halmbyboda,
Björn och Man-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
