Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Uppfostran och skolgång. Småskolan - 10. I Nederskolan: Tertia och Quarta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I NEDERSKOLAN: TERTIA OCH QUARTA 125
blyertsstump och drog ett streck i sin bok för hvarje
hostning »her dal», hvarvid man kom till kolossala
siffror. - Kjelldahl talade på sitt vanliga sätt,
men innehållet gjorde, att det blef tyst i bönsalen -
inga skrapningar, inga harskningar! Alla ville höra
de enkla, äfven för ett barn fattliga, men fina
praktiska tillämpningar, som läraren gjorde. Vid
lämpliga ställen fick hans tal en värme och en klang,
som grep alla, ty vi kände tydligt, att här hade vi en
ödmjuk kristen man framför oss, som talade hjärtats
språk utan att vara sökt eller sliskig. Synes det
kanhända förvånande, om författaren här erkänner, att
han var fullkomligt omvänd i sin åsikt om mannen? Det
kan icke hjälpas, Kjelldahl var den första person, för
hvilken han kände vördnad som inför något stort. Det
dröjde ej länge, innan hans timmar voro de mest
efterlängtade i skolan.
Det hette nyss, att vi lefde i frid det året, och
i det stora hela var det äfven så. Vi bedja därför
om öfverseende, att vi här näst före slutet af nedre
skolans krönika inflika en liten personlig period, som
varit onödig att meddelas, om ej för fortsättningens
skull och för det goda slutet. . .
Det fanns i klassen en kitslig kamrat, men ett af
våra bästa hufvud, som hade till speciell sport att
reta de andra. Undertecknad var särskildt utsatt
för hans stickpiller, utan att på något sätt ha
förskyllat en sådan behandling. Slutligen blef det
odrägligt, ej blott för den anfallne, utan äfven
för andra kamrater. Dessa yckte, att han förtjänte
upptuktelse för sin retsamhet och uppeggade med all
ifver den anfallne att bara helt enkelt »klå upp»
honom. Detta ansågs dock med rätta som »inhonnett». Då
föreslogo några: »utmana honom!» Och det slog an
på vederbörande. Vid nästa åsnespark bröt det ut,
och en formlig utmaning framställdes i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
