Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Uppfostran och skolgång. Småskolan - 11. Hemlif vid midten af fyratiotalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMLIF VID MIDTEN AF FYRATIOTALET
133
sångens börjande glansperiod, då de nämnda skaldernas
sånger komponerades och först sjöngos. Det var
Glunt-sångarnas förebilder, särskildt Juvenalerna,
som då gingo på Fyristadens gator och utgjorde gräddan
inom studentkåren, hvilken just under det årtiondets
midt började organiseras. Det var de skandinaviska
studenttågens födelsetid, hvarunder de två första
mötena inträffade, och det allra första hölls i
Uppsala, hvarvid den, som skrifver detta, hade den
underliga lyckan att helt enkelt vara med. Se här på
hvad sätt!
Det var i slutet af vårterminen 1843. Man hade
just firat i Uppsala vid midten af maj en tre
dagars universitetsfest till minne af konung
Carl XIV Johans tjugufemårs regering, den första
festen i den stora Carolinasalen, som tillfälligt
inreddes och dekorerades, då i början af juni under
pingstlofvet före afslutningen af sista terminen i
secunda en annan tredagarsfest ägde rum, som på ett
betydande sätt vidgade våra unga hjärtan och äfven
lifvade våra mänskliga brödrakänslor och vände vår
syn ut öfver Sveriges gränser till de skandinaviska
landen. Och ingen rnå tro, att detta är en åsikt,
som nu skjuter undan en enkel tilldragelse i pojkåren,
utan det är dagsens sanning, att ej blott författaren,
utan många af hans kamrater voro med och funno allt,
hvad de då upplefde, märkvärdigt. För honom själf
var det som ett förebud på något, han liksom anade,
men först en tjugu år efter tyckte sig få en afgjord
bekräftelse därpå. Och då förstod han det genast.
Men vi må börja från början. Det var pingstdagen
1843. Han minnes dagen och tecknar upp den, ty då
fick han, så att säga, den skandinaviska vaccinen
inympad i blodet, och han känner verkningarna af den
ännu i dag, Gudskelof! Han befann sig den dagen ute
på Kungsängen söder om Uppsala i sällskap med en skara
kamrater. De voro där för att plocka kungsängsliljor -
den märkvärdiga, dammspelsrutiga, röda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
