Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Uppfostran och skolgång. Småskolan - 14. Hemlif och kamratlif vid slutet av 1840-talet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178 HEMLIF OCH KAMRATLIF VID SLULET
AF 1840-TALET
som det kunnat vara af intresse att bevara, men
som när krisen var öfver, obarmhärtigt kastades i
elden. Han vill icke i detta hänseende kasta aningen
af en skugga på läraren, som rent af arbetade i
sitt anletes svett. Frukten af detta arbete var, att
neofyten kände sig i de sista månaderna före den l
juni 1848 fullt omvänd, väckt och så uppe i den sjunde
himmelen, att det nästan var synd, att ett bakslag
kom. Men det kom, och det var nödvändigt under de
förhållanden, som här voro förutsättningar. Hade
han haft katolicismen att öfverlämna sig åt, så
är det nog troligt, att han hamnat där. Huru det
gick, skola vi längre fram se, och tillägga blott,
att han alltid haft en förkärlek för den praktiska
sidan af katolicismen, medan det i själfva verket
var Boströms världsförklaring, som räddade honom från
ateism Och i det hänseendet var han icke ensam. Hela
den allvarliga samtida ungdomsskaran måste göra samma
bekännelse . . .
Men midt under dessa förberedelser till
konfirmationen, tillsammans med det öfriga börjande
arbetet till studentexamen, inträffade i hemmet en
händelse, som alldeles förändrade dess karaktär och
hade en ingripande verkan på både far och alla barnen.
Efter den sista broderns födelse i början af 1847,
hade mor varit svag och alltid sängliggande. Att
hon hostade, fäste vi oss mindre vid, men det blef
nog snart tydligt, att det var lungsot, som ansatte
henne. Den 23 mars, några dagar innan äldste sonen
fyllde sexton år, klockan half fyra på morgonen,
väcktes han, dock icke för att stiga upp och läsa
fjärde boken i Livius, utan för att af far mottaga
det sorgliga budskapet att mor var död i en ålder af
icke fyllda fyrtiotvå år. Det blef en sorg med tårar
och förtviflan vid tanken främst på den ettårige
yngste bror, men äfven på de stackars systrarna och
far själf. För sin egen del fattade då äldste sonen,
såsom sin närmaste uppgift, att söka lindra sorgen,
genom att så omfattande som möjligt vara de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
