- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
I:191

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Organiseradt kamratlif

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ORGANISERADT KAMRATLIF
191

saken, hälsade af dånande jubel. En kommitté
tillsattes att under sommaren utarbeta stadgar,
och beslutet bekräftades med hurrarop och sång. Det
var vår redan på förhand gifna högtidshymn, Nyboms
»Sång för Uppsala katedralskolas rektorister»,
på melodien till »Vindarnas sång» ur Atterboms
»Lycksalighetens ö»: »Upp genom luften, bort öfver
hafven», enligt hvad vi vilja minnas komponerad af
universitetskapellmästaren Nordblom samt utfördes af
kvartetten, med biträde af både sjungande och icke
sjungande kamrater, och hänförelsen nådde därmed
sin höjd.

Just det ögonblicket hade C. R. beräknat till att
begära ordet. Han uppläste en »dikt», som nyss förut
tillverkats, under det han en stund »gick bakom
ladan», som vi kallade det. På grund af stundens
hänförelse hade föredraget en ovanlig framgång. Han
blef genast gripen af kamraterna och hissad - hans
första framgång som rimsnidare Man tog hvarandra
i famn, man grät och jublade, dansade och hoppade,
och det märktes tydligt, att denna lilla landtliga
fest blef krönet på det försonliga fredssträfvandet
kamraterna emellan, som hade föregått den 6 juni. För
att visa, hvad man då hurrade åt, meddelas här en
afskrift af »dikten», som C. R:s trogne historiograf
under dessa ungdomsdagar, vännen Thore Fries ända
in i sin ålders dagar bevarat och öfverlämnat åt
författaren, då denne trettioett år senare blef hans
faders ovärdige efterträdare i Svenska Akademien.

Skål den 6 juni 1848.

Skönt lyser solen från den blå azuren, dess strålar
glittra på hvar böljas topp, och vårens anda, af
sefiren buren, så sakta smeker hvarje sippas knopp. Nu
fröjdas allt, nu leker allt, ty våren är hoppets tid
från yra ungdomsdar till lifvets slut, då med de gråa
håren man blott har minnet utaf glädjen kvar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:18 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crnminne/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free