Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Epilog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
EPILOG
röra sig. Spången och bäcken tycktes vara
försvunna, man fick leta sig fram mellan de sprängda
stenblocken, ledd af förarens tillrop Det ideliga
pickandet af harn-rarna, som upphört, när vakten
ropade varningssignalen: »Undan!» och »Tänd på!»,
återtog småningom sin underliga staccato-melodi,
och skottkärrorna kommo i gång för att hämta den
undansprängda malmen till upp-forsling. Sist gick
återfärden uppåt för sig utan vidare äfventyr. Men
ett hemskt ögonblick var äfven det, när man från den
vingliga tunnan skulle, iklädd den långa lärftsrocken,
åter bestiga hissens plattform. Man tackade i sitt
hjärta Gud, när det väl var gjordt.
Med besöket på Salsta och nedstigandet i
»Jungfru-grufvan» voro vandringens märkligaste
händelser genom-lefda. Midsommaraftonens dans vid
Österby bruk i det stora vagnslidret efter ypperlig
musik af två nyckelharpor, Upplandsbrukens gamla
instrument, och en violin, var rolig och grotesk att
se på för en stund. Godsets berömda tafvelgalleri
var nog ej tillgängligt en sådan dag. Men hvad som
intresserade, det var bruks gatan med sin vackra allé
och sina hvita arbetarebostäder samt trädgården och
parken med sitt minnesmärke öfver fru Anna Johanna
Grill.
Därifrån gick deras färd öfver Walö prästgård, där de
hade kamrater, kyrkoherdens söner, och därifrån till
Forsmarks bruk, där det, som fäste sig i berättarens
minne, var dels en grotta i parken med en utklädd
eremit, ett narri, som gjorde ett löjligt intryck,
dels uppstigningen i brukskyrkans torn, där de i
aftonsolens sken fingo se den flik af Östersjön,
som kallas Öregrundsgrepen, utbreda sitt vattrade
blåa skärp mellan fastlandet och Gräsön, som låg
längst borta åt öster. Detta var vändpunkten i deras
utflykt. Och nu gällde det att taga sig hem på en
annan väg, än de kommit. Målet ställdes då litet
västligare till Örbyhus, som af sin dåvarande ägare,
excellensen De Geer, återställts i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
