- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
I:229

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Epilog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

det värdiga skick, som det ännu har. Deras sista
vandring gick till den närliggande prästgården i
Vendel, en socken, som i arkeologiskt hänseende
fått den allra största betydelse i senaste tider
genom de därstädes i forngrafvar gjorda glänsande
och högst dyrbara fynden, men som då blott hade sin
ena stora ättehög, af folksägnen tilldelad konung
Ottar Vendelkråka af Ynglingaätten. För honom hade de
trötta vandrarna intet intresse, men så mycket mera
för prästgården, där första basens farbror var prost
och kyrkoherde. Skulle man våga sig fram och begära
natthärbärge, det sista på färden? Det var frågan
... Nej, de sjönko ned på gräset bakom stallknuten,
och Gustaf, den blyge gossen, måste gå som kvartettens
budbärare att framställa den djärfva frågan. Med
klappande hjärtan afvaktade kamraterna hans återkomst
— och se, där kommer han med kusin Manne med sig,
och under sång kommo de snart inmarscherande på
prästgården, mottagna med öppna armar af prostfar
och prostinnan och deras barn. Och det blef sång och
glädje och mat och prat, och sist ljuflig hvila —
och hvar? Jo, i stor syskonbädd på salsgolfvet,
där de sofvo ungdomens trygga sömn, ur hvilken ej
ens solen väckte dem. Det förhöjde nöjet att veta
sig vara gäst hos den duktige f. d. elementarlärare,
som skrifvit deras barndoms svåraste bok, läroboken i
svensk grammatik. Gudskelof, att man ej behöfde läsa
upp någon läxa, när man vaknade! Hela den följande
dagen tillbragtes i den gästvänliga prästgården.

När aftonen kom, körde ett bondåkdon, fyrhjuligt
med två hästar och skjutskarl, fram och förde dem
öfver den halfskumma Upplandsslätten till Uppsala,
dit de anlände före midnatt. Det var kallt i de tunna
sommarkläderna, men man framtog begagnade linnen ur
väskorna och drog dem på sig, det ena ofvanpå det
andra, och det hjälpte. Som fyra hvita spöken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:49:50 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/crnminne/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free