- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
II:11

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. »På kondition»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»PÅ KONDITION»
11

hvarjämte hon äfven åt äldste sonen gaf
språklektioner. Den, som häraf särskildt skördade
vinst, var C. R., ty han lärde sig därpå både att
skrifva och tala franska. Men därom framdeles!

Så småningom lärde han känna sin älskvärda
omgifning. Först sin principal, brukspatronen: ära den
som äras bör! Han var en ståtlig herre med ett i det
hela vackert hufvud - blott en liten smula »menton
de galoche»; fin i sina manér och i sin klädsel,
litet orolig, men i sina bästa stunder verkligt
intagande. Barnens lärare behandlade han alltid
höfligt, ej sällan hjärtligt. Han var också en god
husbonde för sitt folk, både krutbruksarbetarna och
de, som skötte hans landtbruk. Detta senare var också
hans älsklingsverk, som hade gjort hans berömmelse
i länet, ty hans skötsel af sina egor var en af de
bästa och i mellersta Sverige längst framskridna under
1850-talet. Det var en glädje att se de täckdikade,
blott med några större vatten-grafvar genomskurna
och af härlig gröda böljande sädesfälten på den
fruktbara Åkersslätten. Han hade just med anledning
af det stora landtbruksmötet vid Åker år 1850, på
själfva slagfältet, så att säga, af konung Oscar I
fått som belöning Vasaorden, som aldrig fallit på ett
tacksammare bröst Han beställde sig också genast ett
pitschaft, graveradt i karniol, med hans initialer
och under dem stjärnan, hängande i sitt band. Här möta
vi en svag sida hos honom, hans lilla fåfänga att få
heta riddare, liksom han äfven var upphofvet till, att
hans fru kallades »nådig frun». Hans starka sida var
praktiskt förstånd, men någon djupare teoretisk insikt
och bildning hade han icke, ehuru han varit student
och tagit kansliexamen, som vi vilja minnas. En liten
talang hade han: han kunde spela lättare saker på
piano, såsom Åhlströms visor, Bellmans melodier samt
en och annan vals. När han efter kvällsvarden slog in
på den bogen, kunde han sitta kvar så länge som helst,
och ingen understöd sig då att afbryta honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:18 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crnminne/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free