- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
II:13

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. »På kondition»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»PÅ KONDITION»
13

Santa spelade Don Juan och Rudolf Wallin
Leporello. Likaså minns han med tacksamhet, att
Rönqvist 1852 i juni lät honom under fjorton dagar
vara borta för att deltaga i studenttåget till
Kristiania, hans första utländska resa, samt under
samma års sensommar tog honom jämte gossarna med på en
härlig rundresa till Södermanlands vackraste trakter,
samt 1853 om sommaren lät honom resa hem till Uppsala
för att begrafva sin älskling, lille bror Gustaf
Herman - att icke tala om hemresorna två gånger om
året till de onödiga stipendieuppropen. Han var en
god och generös man, och han sörjdes uppriktigt,
när han dog år 1874

Nu närma vi oss fru Nanna Rönqvist, född Westerstrand:
Procul este profani! När han tänker på eller talar
om henne, fylles han af en högtidlig, nästan helig
stämning. Han har för henne en känsla af tillbedjan
som för en madonna. Något sådant har han endast
känt för sin mamma, när hon lefde. Två år efter
hennes död fick han liksom en ny mor i fru Nanna -
en uppfostrarinna och väglederska, men dessutom liksom
ett väsen af högre art, att ägna sin hyllning åt och
sina tacksägelser för allt godt, hon gjorde åt den
moderlöse ynglingen.

Hon hade ett stilla väsen af godhet och finhet, var
bildad, musikalisk, allvarlig, när så fordrades, men
också glad som ett barn, afgudad af de sina och alla
underlydande - en strålande värdinna, när det gällde,
eljest till hvardags hemmets goda vänliga ande. Huru
väl passade henne icke namnet Nanna, som bars hos våra
urfäder af Balders ädla gemål. Det kom aldrig ett
bekymmer eller en sorg, ett tvifvel eller ett behof
af sant mänsklig tröst, som icke frambärs till henne
med den påföljd, att man gick lugn och tröstad ifrån
henne. Och upptäckten af hennes hjärtas guldåder var
ingalunda frukten af någon längre tids sökande. Innan
första sommaren flytt, förstod hon den främmande
gossens längtan efter moderlig hjälp och bistod honom,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:18 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crnminne/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free