Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Musikstudier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
MUSIKSTUDIER
sommaren 1852, hade med sig piano och detta liksom
han själf inkvarterades i ett rum på nedre botten i
samma flygel, där Calle Ny hade sin bostad en trappa
upp. Kan någon fatta den skälfvande förtjusning han
kände, att i ett sådant hem möta en sådan person - en
musiker i hvarje fiber, en mästare på pianot, där han
utförde det bästa och mest berömda af kammarmusikens
mästare, och en ackompanjatör till mera än ett års
härligt samlif! En bättre ledare hade han aldrig
kunnat få. Vi skola snart se, huru härmed gick till.
Men vi må först afsluta andra punkten om hvad han
fick höra. Posse var icke den ende artilleristen,
som ingrep i C. Ris musikaliska uppfostran. Löjtnant
Conrad Leonard Fries föregick Posse, men violinen
var hans medel. Han var väl tio år äldre än C. R.,
son till ett gammalt löjligt krigsråd och bror till
den expedi tionssekreterare Fries, som länge var
ledamot af Musikaliska akademien och beskyddare
af konsertmästaren Lars Zetterqvist längre fram i
tiden. I början af 1850-talet profvade han kanoner
vid Åkers styckebruk; men han var därjämte en god
violinist och han var den första människa, som C
R. hörde utföra musik, komponerad för violin. Aldrig
skall han glömma de sex tillsammans utgifna sonater
för violin och piano, af Mozart - ej heller flera
af Beethovens likartade sonater, framför allt den
jublande ungdomliga i F-dur, hvilka spelades af
Fries och fru Rönqvist, och som han nu i detta år
1905 hört igen utföras af sin fru och äldste sonen
Carl Göran. Tusen muntra minnen vaknade till lif vid
dessa toner. På Åker spelades för öfrigt sonater af
Opslow och Mayseder och kompositioner af Romberg och
Bériot, som just då var violinteknikens hufvudman i
Paris. Fries var en grundlig musiker, liflig och glad,
med skarp tunga och ibland äfven skärpa i tonen;
men han skall ha tack för lärdom och vänskap. Han
gifte sig 1853 och bosatte sig då, såsom ordinarie
kanonproberare på Broby, ett stenkast från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
