Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Musikstudier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
MUSIKSTUDIER
sångföreningen, i sångsällskapet »Orphei Drängar»,
till hvars första medlemmar han hörde, i det lysande
samfundet S. H. T., däri han varit medlem i mer
än femtio år, i Uppsala Filharmoniska sällskap
under Josephson, i Akademiska kapellet i Uppsala,
hvar inspector han var i mer än tjugu år, i de yngre
akademiska lärarnas sällskap, »Kulan», hvars trubadur
han emellanåt var, samt i hemmet om söndagarna, då
fem söner och en dotter sjöngo sopran, mamma sjöng
alt och pappa bas, samt mamma ackompanjerade på pianot
de vackra sångerna i Josephsons »Zion». Han tackar i
all ödmjukhet sin Skapare, att han fått genomvandra
ett långt lif under ett så välsignelserikt skydd som
tonernas. - Efter denna utgjutelse öfvergå vi till
ett kort omnämnande af hvad som praktiskt berättigat
honom att tala så, som han här gjort.
Komponerandet började 1851. Till julen detta år tick
han till julklapp af fru Rönqvist en vacker notbok
att skrifva in hvad han hade färdigt och brukade på
uppmaning föredraga till eget ackompanjemang. Den
finnes ännu i behåll och innefattar nio sånger,
af hvilka ingen blifvit tryckt. Den bästa torde
vara »Elegie» i Fiss-moll med tyska ord af egen
fabrik. Märkligt i psykologiskt hänseende är den
sista, »Tvifvel och seger» (1852), ett naivt försök
till skildring af den kris, han under det året
genomgick, en fortsättning af den förut beskrifna
kampen efter konfirmationen. Med den sammanhänger
äfven en duo, »Söndagsmorgon», som visar, att tviflet
börjat vika.
Sedan följa några visor, som på 1850-talets slut
sjöngos mycket i Uppsala, nämligen »Sångaren», en
ironisk teckning af en studentsångares mödor, som
börjar: »Finns någon större martyr här i lifvet -
än den, som himlen begåfvat med röst?»; samt »En
gammal student», där en öfverliggares tragiska lif
beskrifves, och som börjar: »Säg, har ibland du skådat
en underlig figur?»
Därnäst följdes ingifvelser af Moores
»Irländska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
