- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
II:35

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Musikstudier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dramatiska sådana, såsom ur Don Juan, där vi särskildt
utförde duon af »Don Juan» (ego) och »Leporello» (ille),
samt en stor duett ur Rossinis »Turken i Italien», som
sjöngs med italienska ord – första gången han fick
begagna det kära och sköna språket. Det är en äkta
buffa-duo, som fordrar en utomordentlig »lingua sciolta»
(munvighet), men som till sist gjordes briljant, såsom
åhörarna tyckte. För C. R. var detta en lärdom för
lifvet. Därvid lärde han med ens fullt förstå Italien
och dess musik.

Men högst nådde den unge musikfånen, då Posse
lärde honom alla barytonariorna i »Don Juan»,
nämligen Don Juans, Leporellos och Masettos soli, likaså i
»Figaros bröllop», Figaros, grefve Almavivas, Bartolos
arior, hvilka läromästaren hade svensk text till, inskrifven
under stämman i klaverutdraget. Med den yttersta
stränghet förelade han lärjungen pensa, som han till
viss tid skulle kunna, både musik och text, utantill.
För att få själf vara i fred och ej genera andra, gick
han med sin notbok helst ut i skogen, där inga andra
än fåglarna hörde honom, och där lärde han sig läxan.
Och hon sitter kvar än! O, hvilken tacksamhet är han
ej skyldig den ifrige läraren och vännen för denna
ovärderliga skatt af toner, denne skänkte honom! Ända in
i ålderns dagar har han sjungit vissa af dessa arior
»auf Verlangen» i sångsällskapet O. D. i Uppsala, och
de unga sångarna där tröttnade aldrig att höra dem och
jubla öfver dem. Gud ske lof för dessa musikminnen
och alla dessa lärdomar från det kära Åker i det vackra
Sörmland! Icke kunde han då ana, att hela hans lif
skulle bli en hel kedja af musikglädje under Arpi och
Josephson, Hedenblad och Peter Heise och ändå nå sin
allra högsta kulmen i samlif med Helena Roed, hemmets
musikgenius ännu efter fyratio års äktenskap ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:18 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crnminne/0285.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free