- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
II:63

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Studenttåget till Kristiania 1852

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STUDENTTÅGET TILL KRISTIANIA 1852
l’»3

i ett halft århundrade, så ofta något
inträffat, som väckt mötets minne till lif.

Emellertid hade man under de närmaste dagarna föga tid
att tänka på sina minnen. Vi hade helt enkelt storm
under färden till Göteborg och storm under färden till
Helsingör, våra två närmaste landkänningar. En stor
del af den rörliga lasten på »Berzelius» låg under
dessa timmar på hafvet stufvad i hytter, salonger
och lastrum, och kojerna genljödo af verop. Som »han»
hörde till de oskadade, hade han vid det storartade
naturskådespelet, som han såg för första gången,
en ovanlig erfarenhet, särskildt som han fick plats
i ett hörn af kommandobryggan, där man för resten
var säkrast mot öfversköljningarna, som oupphörligt
hemsökte fartyget. Vågen slog in ej blott öfver bogen
utan äfven bakom hjulhusen, sprang därvid uppefter
ångrör och skorsten, hvarvid vattnet afdunstade genom
deras värme, så att skorstenens baksida var upp till
kransen höljd af en tjock hvit saltskorpa.

Mellan de båda stormdagarna inföll en fest i Göteborg,
som satte nytt lif i sinnena. I Helsingör tog man
farväl af Danmark. Inkomna i Östersjön voro vi ju
nästan som på »eget hemman», fingo ännu en skymt
af Danmark, i det att Bornholm förtonade blått i
sydost, stoppade i Kalmar, där vi i det gamla slottet
lärde känna den första historiska skandinavismens
då för tiden rätt förfallna födelseplats, drejade
bi vid Borgholm på Öland, hvars stolta ruin uppe
på landborgen, öfverklädd med minnets försonande
grönska, hänförde oss genom sin poetiska skönhet,
och styrde sedan rätt uppåt mot norr med Stockholm
som vårt sista mål.

Men vi skulle ej komma dit på vanliga vägar. Tidigt
på morgonen den 4 juli, konung Oscar I:s födelsedag,
väntade vi få Landsort i sikte, men i stället gungade
vi väldeliga på ett upprördt haf utan att se land. En
skämtare påstod, att vi på den tidigaste morgonkvisten
varit uppe vid Finska viken, men det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:18 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crnminne/0313.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free