- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
II:69

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Efterdyningar. Hemfrid, besök och studier

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KFTKHDYNINGAH. HKMFHII), BKSOK OCH STUDIKH
h’.)

att det för bägge var bäst, att en vek platsen, och
nödvändigheten giorde, att det vardt hon. Hertha
fick ingen ny lärarinna och nyttan af försöket
syntes tvifvelaktig. Flickan fick dock en ansats
att lära sig franska och snart äfven engelska. Vi
skola längre fram se, huru detta sist nämnda fick
en högst viktig inverkan på den forne informatorn, i
det att det gaf upphof till, att han midt under sina
studier af de klassiska språken log sig för att på
egen hand lära sig engelska. Att han lärde sig tala
franska för den intelligenta schweziskan, är något,
för hvilket han stannar i evig förbindelse hos henne,
och hos Rönqvists, som läto det ske.

Detta var det första steget af honom från att vara
nästan uteslutande latinare och grek af gammal fason,
till att bli en modern europé, utan hvilket han
aldrig skulle kunnat aspirera på att bli Atterboms,
Bottigers och Malmströms efterträdare i Uppsala. När
han besinnar allt detta, kan han ej annat än tacka
Gud, som på allt sätt hjälpt honom fram - ja, med
ett nästan synbart syftemål. Det var nästan, som om
utvecklingsplanen varit utritad i något öfvermänskligt
råd, som han blott hade att följa dit fram, där hans
kära pappa en gång drömde en framtid för honom. Men
det är icke högfärd, som här dikterat dessa ord;
det är den djupaste tacksamhet mot Vår Herre för hans
outgrundliga nåd, som han, tyvärr, icke alltid visat
sig värdig - om ens någonsin. Men det är dock allvar
och tacksamhet, då han nu, snart 73 år, böjer sig
för sin Skapare och erkänner, att utan hans hjälp
hade hans sträfvan varit fåfäng.

Men innan vi lämna dessa båda bedröfliga utbrott af
ungdomslynne, som vi kallat »Två flammor» - ännu ett
ord beträffande dem l Det har synts här ofvan, att små
versstumpar varit ägnade åt minnet af hvardera. Men de
ha lämnat efter sig ännu ett par märken i studentens
gamla papper. Vi minnas, att han hade den skyldigheten
att sammansvetsa 200 latinska vers hvarje

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:49:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/crnminne/0319.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free