Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Efterdyningar. Hemfrid, besök och studier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EFTERDYNINGAR. HEMFRID, RESÖK OCH STUDIER
79
med rund öfverdel på kvadratiskt underlag, men gjord
af trä och målad med dekorering i empirestil. Men
det var en jättelik speldosa, som drogs upp som
ett väggur och gick med lod, som satte en rund,
taggig vals i rörelse. Den hade länge sedan råkat
i olag, men han fick lof att sätta den i gång, om
möjligt. Det gick till en viss grad att få väder i
pusten och fason på orgelpiporna, men skada var, att
vissa toner alltid klickade. Till sist fick han dock
verket att gå - och hör bara! Den spelade ouverturen
till Glucks »Iphigenia i Aulis», men melodien afbröts
ofta af en tom väderpust utan ton, och den gjorde
ett så väldigt väsen i det nästan tomma huset, att
vederbörande undanbådo sig någon vidare uppdragning.
Då var det roligare att om morgnarna sitta i vassen
med ett metspö i hand och lyssna till fågelsången i
parken bredvid, en dag afbruten af den gamle fiskaren,
som ej såg »magistern», utan utbröt för sig själf i
ett patetiskt utrop: Hå ha, ja ja! Den kärleken!!.. .
En längre utflykt företogs på höstsidan 1852 öfver
Eskilstuna till östra ändan af Hjälmaren, där Stora
Sundby då låg färdigt i sin gammal-normandiska prakt,
där ingen af slottets fyra sidor liknar den andra, ja,
icke ens en halfva af sidan liknar den andra halfvan -
en romantisk frihet och nyckfullhet, som var betagande
för ett ungt sinne. Det säges vara byggdt efter
förebilden af Abbotsford i Skottland af engelsmannen
Ro-binson, bekostades af excellensen De Geer och blef
färdigt 1848. - På östra fliken af Hjälmaren sågs
då aldrig en seglare mer än en gång om året; vi hade
den turen att se det ensliga vattnet lifvas just af
den synen, en skuta för fulla segel. Han fann slott
och natur tillsammans väcka samma känslostämning som
Mendel-sohns ouverture till »Fingals Höhle». ––––
Såsom afslutning på detta kapitel, som sträcker sig
till slutet af 1852 må göras en kort framställning
af de egna bokliga studierna till början af 1853
Sorgligt att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
