Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5. Efterdyningar. Hemfrid, besök och studier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80 EFTERDYNINGAR, HEMFRID, BESÖK OCH
STUDIER.
säga, afhöll han sig fullständigt från sina gamla
hufvud-ämnen, latin och grekiska. Enda undantaget
var författandet af de usla latinska verser, han
som en galär-slaf smidde ihop för snöd vinning under
dessa två och ett halft år. Så mycket ifrigare var
han att befordra sin modernt europeiska utbildning,
såsom redan framhållits på ett ställe här ofvan. Ja,
han kan också till-lägga, att han, utom den allmänna
europeiska, äfven tog sig för att med ifver studera
svensk litteratur, både prosa och vers, estetiskt
och historiskt. Eggeisen härtill låg i det nämnda
familjebiblioteket i trädgårdsflygeln.
De två författare, han först grep sig an med voro
tvenne, Almqvist och Fredrika Bremer, som grundligt
genomgingos. Den förre lästes först i den gamla
upplagan af »Törnrosens bok» och sedan äfven i den
stora Imperialvolymen. I den senare fäste han sig
genast vid Almqvists »Songes», musikdiktaren, dock
mera de karakteristiska än de himmelskt söta och
trånande, samt »Kung Arturs jakt», och isynnerhet
Signora Luna med dess märkliga företal. Mycket
var ju ännu för honom gåtfullt, men mycket verkade
gripande och fostrande. Emellertid kom hans egentliga
Almqvist-period i Uppsala, då Imperialboken vid
klaveret studerades såsom en ljuflig hvila efter
Cicero och Tukydides. Den tidiga bekantskapen med
mamsell Bremer kom till nytta, då han för några år
sedan fick skrifva hennes minne i Svenska Akademiens
handlingar.
Vidare kommo Runeberg och Tegnér honom till mötes,
både i allmänhet, och särskildt då han ville lära sig
behärska den svenska hexametern. Likaså gjorde han den
första vittra bekantskapen med Geijer samt de stora
tyskarna, främst ännu Schiller. Däremot dröjde det
med Göthe. Han började uppfatta honom först, sedan
han hört Malmström läsa om skalden, och han själf
lärt sig för lifvet »Erlkönig» och »Der Fischer»
utantill I historia studerades Guizots »Civili-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
