- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
II:84

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. En termin i Uppsala. - Sista halfåret på Åker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

84 EN TERMIN I UPPSALA. - SISTA HALFÅRET
PÅ ÅKER

anförare. Ur den närmast äldre skolafdelningen
återfann han där Viktor Nordling och Gustaf Gilljam,
hvilken bodde närmast Nyblomianum, hvarför vi
öfverens-kommo att, som under en del af skoltiden,
läsa tillsammans till graden. I dessas och de
egentliga klasskamraternas sällskap, såsom Gustaf
Schram, Gottfrid Wibelius, Björn och Manne Floderus
smakade han nu första gången på studentlifvet i
Uppsala, naturligtvis med tillägg af kamrater inom
andra nationer.

Hans största längtan inom studierna stod till
grekernas dramatik, och då professor Spongberg
började terminen med att föreläsa Aeschylos’ trilogi
»Orestia», hvars första tragedi är »Agamemnon»,
antecknade han sig för åhörande af den beryktade
professorns föreläsningar, som ägde rum å dåvarande
mindre Gustavia-num.

Spongberg, troligen den tidens lärdaste professor
i Uppsala, gjorde först ett kuriöst intryck på den
nye lärjungen genom hela sitt uppträdande, sin längd,
sitt egendomliga ansikte med dess frånvarande blick,
sina förnäma låter, sitt pretiösa sätt att uttala
både sitt och Aeschylos’ språk, ja, till och med sin
blåa slängkappa och sina strutformiga byxor. Men hans
sätt att förklara och försvenska tragedien fängslade
genast och väckte snart en entusiasm hos åhöraren,
som denne öfverflyttade från läraren till Aeschylos
själf. Det var isynnerhet körsångernas egendomliga
storhet och skönhet både i innehållet och i den
mästerliga formen, som öfverväldigade lärjungen. Vi
skola snart nog se, huru han själf uppfattat och
tillägnat sig denna formadel. I innehållet var
det mindre Agamemnon än hans hämndgiriga gemål
Klytemnestra, hvars poetiska gestaltning såsom en
bild af fasaväckande, men dock sublim brottslighet,
grep honom med en underlig makt. Han kände ännu icke
Shakspeare, endast Schiller, hvars »Maria Stuart»
han börjat öfversatta, såsom tragisk författare;
men här gjorde han bekantskap med en af poesiens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:18 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crnminne/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free