Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. En termin i Uppsala. - Sista halfåret på Åker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN TERMIN I UPPSALA - SISTA HALFÅRET
PÄ ÅKER 97
och han själf, upptagen på en delfin, räddas hem till
Hellas’ kust. Den femte och sista scenen innehåller
då sångarens tack till sin fader för lycklig räddning,
utförd i lyrisk form.
Detta var färdigt på en och en half dag - med
undantag af slutsången. Det led på tiden och slutet
ville ej komma. I sin villrådighet heslöt han till
sist att såsom slutsång inlägga en dikt, som i en
stund af inre strid under kritiska dagar kommit
såsom en ut-gjutelse af tacksamhet mot Vår Herre,
således fullkomligt kristen och alls icke antik. Se
där diktens tillkomst och ursprungliga form!
Han hade en enda - så att säga - medbrottsling,
det var Knut Posse. Han befann sig hela dagen ända
till middagen i »kasthuset», där krutet profvades,
och det var förbjudet att inträda där med spikar och
klackjärn å skodonen. All kommunikation med honom,
då han var på sitt laboratorium, försiggick genom
en liten glastäckt lucka i väggen, med ett ord,
en liten »guichet». Men han var så nitisk, att han
formligen ålade den s. k. »skalden», att för hvarje
afdelning i dikten störla ned genom trädgården i det
nedriga oktobervädret och genom »guicheten» läsa upp,
hvad han hade skrifvit. Första dagen var han där tre
gånger, andra dagen två. Posses betyg lydde: »det
där blir, ta mig aderton, bra, Calle!» - Det var det
bästa betyg denne tyckte sig någonsin i lifvet hafva
fått. Till andra dagens middag var det klart, nota
bene med det »falska» slutet. Det uttryckte ju hans,
ej Arions känslor. Under den dagens senare del skrefs
det rent efter en noggrann retuschering och uppläsning
i dess helhet för »medbrottslingen». Tredje dagen
gjordes namnsedel och kuvert i ordning, hvarpå det
hela rekommenderades till Svenska Akademiens ständige
sekreterare m. m. friherre Bernhard von Beskow samt
med särskildt porto och drickspengar anförtroddes
till postbudet, så att det icke skulle inskrifvas i
brukets postbok. Om allt gick väl, torde det vara
7. - C. R. Nyblom. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
