- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
II:101

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 6. En termin i Uppsala. - Sista halfåret på Åker

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EN TERMIN I UPPSALA - SISTA HALFÅRET
PÅ ÅKER 101

de, han fick i sin hand, icke hans. Ja, de båda
voro icke ens par: han hade gått från den frugala
aftonmåltiden med alldeles omaka galoscher. När
han föreställde sig, hvilken fruktansvärd oreda han
härmed tillställt, ville han skratta, men kunde ej
för samvetskval. Hvilket gräsligt virrvarr har icke
uppstått på natten inne i den trånga tamburen utan
vaktmästare. Kanhända har detta oerhörda fall bidragit
till uppfinningen af tambur-vaktmästareinstitutionen,
och då har ju blundern varit till någon nytta. Denna
tanke ensam gaf honom någon smula tröst.

Den 21 december var en tråkig dag. Han hade att i
bitande köld göra samma resa tillbaka till landet. Han
hade ju medaljen med »Snille och smak» i guld och 10
dukaters värde. Men berömmelsen i sällskap med de båda
andra prisvinnarna var minimum, kanske öfverbetald
med det som återstod, när resan betalats? Men i alla
händelser var han belåten, liksom alla vänner på Åker
och i Uppsala . . .

På Åker mottogs han som en segervinnare, och alla
skulle höra »dikten». Han blef till sist led vid att
läsa upp den öfverallt. Den vackraste belöningen
blef Hagbergs öfversättning af Shakspeare som han
fick till julklapp af Per Fredrik Rönqvist. Men hela
saken hade ett efterspel. Han fick anbud att få
den tryckt billigt och bra på Wahlströms tryckeri
hemma i gården. Men innan saken uppgjordes, skref
han till baron von Beskow och anhöll om tillåtelse
därtill samt uppgift på förbättringar som önskades
i texten. Svaret kom i ett protokollsutdrag,
underskrifvet af prof. Enberg. Det innehöll en i
hög grad rättmätig anmärkning mot Arions olyckliga
slutsång, som sades icke alls passa på den fornantika
sagoskaldens läppar, ity att den rent af hade en
anstrykning af ett psalmförsök i kristlig anda,
närmast påminnande om psalmen för barn, n:r 342 i
Svenska psalmboken: »O Gud, som ej de spädas röst
föraktar!» Ironien i detta märkliga protokoll var dra-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:18 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crnminne/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free