Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Pluggtid. Tentamina. Kamratlif 1854-1855
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112 PLUGGTID. TENTAMINA.
KAMRATLIF
rater redan i början af 1854. Då han dog 1859,
var C. R. den, som å S. H. T:s vägnar fick rista
minnesrunan på hans graf.
Om Zedritz och Spongberg ha redan några ord här ofvan
yttrats. Men bland professorerna utanför filosofiska
fakulteten var det en, som han särskildt kom nära,
det var Israel Hwasser, som efter biskop Anjou blifvit
Upplands nations inspektor. Han var ju upplänning,
men hade länge vistats i Finland såsom professor
i Helsingfors. Idealist på samma gång som skicklig
läkare, var han egentligen en tänkare och en vis,
som med kännedom om människokroppen förenade studiet
af människosjälen eller rättare människoanden Han
var ett af de egendomligaste snillen vi haft -
egentligast en siare, som älskade ungdom och af dem
var af-gudad. Vi träffades ofta nog på nationssalen
och äfven hemma hos honom själf, dit man inbjöds.
Se här en sådan inbjudning. Professorn hade på väggen
i sitt arbetsrum porträtt af de tre män, som han ansåg
ha varit den nyare tidens ödesdigraste personligheter,
nämligen Napoleon, Göthe och Byron, hvilka för honom
representerade »djäfvulen», »världen» och »vårt eget
kött»! Han höll en hel vårafton tal för G. R. och
dennes vän, Fredrik Björnström, medicinare, och
hörde honom med stort intresse i skymningen utgjuta
sig som en af gamla testamentets profeter om dessa
tre människoförstörare och människoförförare. Men
han hade i stället tre mänsklighetens välgörare,
som han framställde till motvikt mot dem, nämligen
Jenner, ko-koppympningens uppfinnare, Walter Scott,
den störste människoskildraren och - Carl XIV Johan,
Sveriges hjältekonung och fridsfurste. Just 1854 i
juni skulle Hwasser aftäcka den kolossalbyst som
ännu står bakom Carolina Rediviva i Uppsala. Han
själf skulle hålla tal och studenterna sjunga -
men hvad? En särskild sång skulle skrifvas - och
till dess författare utsåg Hwasser ingen annan än
C. R. N. Sången skrefs på melodien till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
