- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
II:113

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Pluggtid. Tentamina. Kamratlif 1854-1855

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PLUGGNING. TENTAMINA. KAMRATLIF 113

Strandbergs svenska kungssång: »Ur svenska hjärtans
djup». Förf. fick icke vara med på festen den 8 juni
1854, och dock var detta det första offentliga uppdrag
att dikta, han erhöll. Han låg bunden vid sjuksängen
då och länge.

Den enda tröst han hade, det var, att kamraterna i
kvartetten, Widén, Wibelius och Schram, med Robert
Schultz i andra tenor, på kvällen uppvaktade den
sjuke andra tenoren C. R. med en gudomlig serenad, som
lockade varma tårar i hans ögon. En särskild belöning
från Hwasser kom på hösten C. R. och far inbjödos
en afton till Hwasser med en del medlemmar af Carl
Johans-förbundet, hvars ordförande Hwasser var. Där
öfverlämnades åt versmakaren ett ståtligt guldur
med inskrift inom boetten: »Till Herr C. R. Nyblom
af Carl Johans-förbundet». Han har sedan den dagen
alltid burit det och bär det, ännu efter 51 år i
fullgodt skick. Det är för honom främst ett minne af
hans förste ädle Msecenas.

Dock - redan i början af vårterminen hade »han» under
rätt egna förhållanden mottagit af enskild person
ett uppdrag att »skrifva vers». En februarimorgon
inträdde plötsligt i salen, innan han ännu flyttat
upp på rummet, tvenne herrar. Han kände ingendera;
men den yngre presenterade sig själf och den äldre:
det var docenten i litteraturhistoria dr Sten Stenberg
- vanligen kallad Storstukaren - C. R:s blifvande
falkultetsoppo-nent vid professorsdisputationen
1866, och professor Olivecrona - nu nyligen död
nära 90 år gammal (1905). Hans fru, född Schenson,
hade just i de dagarna dött, och änkemannen kom
nu att bedja C. R. att skrifva ett grafkväde till
hennes begrafning. Detta var på den tiden vid en fin
begrafning lika oumbärligt som rhenskt, mosel och
konfekt. Den stackars skribenten ville ej säga nej,
men kände ju icke alls den aflidna. Stenberg föreslog
då, att förf. skulle besöka änklingen och genom samtal
med honom få några synpunkter. På aftonen

8. - C. E. Nyblom. II.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:18 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crnminne/0363.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free