- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
II:128

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Pluggtid. Tentamina. Kamratlif 1854-1855

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

128 PLUGGNING. TENTAMINA
KAMRATLIF

1855 erhöll han den ring, som sedan efter honom
vunnits af Gunnar Wennerberg, Talis Qualis, Sehlstedt,
Snoilsky, Wirsén, Victor Rydberg, Edvard Bäckström,
K. A. Melin och Karlfeldt. Ja, det har nästan tyckts
bli regel, att när S. H. T. ger sin ring åt någon
poet, så kommer Svenska Akademien snart efter med
sitt val. Samfundets stadgar göra det omöjligt att
ingå på detta kapitel. Det rnå blott tilläggas,
att år 1878 blef C. R. Samfundets ordförande och
stod som sådan kvar till 1897, längre än någon
annan. I sammanhang härmed må påpekas, att han
efter Josephsons död 1880 äfven blef ordförande i
sångsällskapet O. D., hvarmed han fortfor till 1898,
då han flyttade från Uppsala till Stockholm. Detta
var tvenne musiska hedersposter, som förljufva t hans
mannaålder och hans gubbar och möjligen bidragit,
att genom ständig kontakt med ungdomen ej blott i
föreläsningar, tentamina och examina, utan äfven »til
Lyst», bevara ett relativt ungdomssinne, hvilket han
betraktar som den bästa Guds gåfva. - Här må äfven
i detta sammanhang tilläggas några ord om öfriga
studentbekantskaper. Naturligt var, att han kände sig
dragen till sörmlänningarna, med hvilka han ansåg sig
som half landsman, samt med anledning af deras bekanta
skicklighet på blåsinstrumenter. Exempel är den ännu
lefvande stadsläkaren i Norrköping, Pelle Rergsten,
som var en mycket slängd klarinettist, som ådrog honom
vedernamnet »kalfven» på grund af instrumentets likhet
i bastonerna med en ungdomlig kalfs bölande. Han
bodde hemma i fars gård och var den förste sörmlänning
han gjorde bekantskap med sedan 1849, då han gick i
skolan. Likaså fann han de duktigaste karlarna inom
kåren hos den tidens unga läkare, med hvilka han stod
i vänskapsförbindelser och idkade ett ganska flitigt
umgänge. Ett exempel var Alfred Pallin, som vi redan
känna. Ett annat är Rjörn Floderus, med hvilken han
rent af studerade tillsammans. Och huru? Rjörn hade
ingen ro till studier hemma i sin bostad midt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:49:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/crnminne/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free