- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
II:140

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. »High-life», arbete och examen 1856 och 1857

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

140 »HIGH-LIFE», ARBETE OCH EXAMEN 1856 OCH 1857

tyrolare med verser på tyska af C. R, afsjungna på en
tyrolermelodi. Kostymen spelade under aftonen andra
tenoren ett litet spratt. Vi hade sammetsknäbyxor
och till dem hvita långstrumpor. Dessa hade han
lånat af sin syster Lotten. Under första fransäsen,
då man ännu hade masken på, ropade midt i dansen en
bekant ungherre: »Tjänis, Calle Ny!» - »Hur vet du,
att det är jag?» - »Jo, strumporna äro märkta med
C. N. /» - Skamflat smög han sig ut, skyndade upp på
vårt rum och bytte om kostymen mot svarta kläder och
hvit halsduk. Emellertid var det två festdagar med
50 gäster inkvarterade på gården, så att man försvann
i mängden och hade roligt.

Nästa år, i juli 1856, dog den gamle baronen. För att
visa vårt deltagande och vår tacksamhet för all den
vänlighet, som mötte oss i Tammska familjen, foro vi
inkognito dit till jordfästningen i Films kyrka. Med
vi, menas O. D:s kvartett. Vi åkte dit i högtidsdräkt
och kommo alldeles oförmodadt upp på den lilla kyrkans
orgelläktare. Före välsignelsen uppstämde vi till
allmän öfverraskning Josephsons vackra »Requiem»,
kompo-neradt kort förut till professor Jonas Selléns
begrafning 1856, men sedan otaliga gånger sjungen till
tröst för efterlefvande. Sången gjorde en gripande
verkan. Efter slutad jordfästning störtade vi till
vår vagn, som höll på vägen och rullade med rask
fart söderut mot Uppsala. Men se, hvilket dammoln,
som steg upp bakom oss! Det var unge Gustaf Tamm, som
i karriär på en dragonhäst förföljde oss och hann oss
samt nödgade oss att vända. Vi gåfvo oss naturligtvis
i hans våld och tillbragte sedan en stilla hygglig
dag i familjen och sjöngo alla allvarliga sånger vi
kunde. En månad senare erhöll hvar och en af oss ett
garnityr af 3 skjort-knappar af guld med en pärla i
midten till minne af dagen.

Till »det fina umgänget» hörde äfven
kabinettskammarherre G. Reutersköld på Gimo bruk -
under vintrarna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:18 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crnminne/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free