Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. »High-life», arbete och examen 1856 och 1857
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
144 »HIGH-LIFK», ARBETE OCH EXAMEN 1856 OCH 1857
kunde förstå, hvad han härmed menade. Såsom slut
utlofvades han dock cum laude i examen.
Sedan instacks matematiken mellan grekiskan
och filosoferna. Som förut meddelats, hade han i
studentexamen för sex år sedan fått cum insigniori
höjdt till laudutur af den stränge Ångström. Nu
skulle skolkursen i en hast repeteras. Sedan han en
lördagsmorgon börjat plugget, gick han på förmiddagen
till den älskvärde professor Malmsten - sedan statsråd
och landshöfding - och anmälde sig samt fick tentamen
utsatt till nästföljande tisdags eftermiddag. Man
hann nätt och jämnt »dra igenom» den vidlyftiga
kursen på den korta tiden, äfven med användning
af nätterna. Men det gick. En halftimmes samspråk
om sifferbeteck-ningarna hos romare och araber i
förhållande till den moderna sifferskriften samt
om våra förfäders duo-decimalsystem, då de räknade
först de tio fingrarna och därtill lade de båda
handlofvarna, däraf det blef en love = ellova och
tu love = tolf, i engelskan »elieven» och »twelf,»
samt i stället för hundra fingo som delningspunkt i
systemet etthundratjugu, som ännu kallas »storhundra»
- efter detta samtal fick han gå lyckönskad till
ett approbatur!
Nu återstodo de båda filosoferna, teoretisk filosofi,
d. v. s. filosofins historia för Ribbing, samt
praktisk filosofi för Boström. I bägge ämnena
hade en noggrann och nitisk beredelse föregått,
dels för docenterna Sahlin och Ligner, dels genom
åhörande af professorernas föreläsningar, af hvilka
Ribbing under två terminer genomgått hela filosofins
historia, en kurs, som var af utmärkt gagn för
examen. Boströms föredrag voro ej blott för examen,
utan för lifsuppfattningen i det hela: han var en
naiv, öfvertygad och öfvertygande, högboren och vis
idealist, hvars läror mottogos som förkunnandet af
ett slags religion, med hufvuddragen från Platos
idélära, kristendomens moral, Leibnitz’ ljusa blick
på världen, Kants etik, samt i statsläran med Sveriges
ståndsrepre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
