- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
II:179

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Sista studenttiden. - Sökandets år 1858-1860

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SISTA STUDENTTIDEN.- SÖKANDETS ÅR 1858-1860
179

vänner var i Stockholms filial af samfundet
S. H. T., där han under ett interregnum på grund
af Appelbergs frånvaro utomlands under ett år var
t. f. ordförande. Han använde sin makt till att
bygga det hela färdigt genom tillägg af högsta
graden, såsom krönet af det hela, en form, som
ännu efterlefves. Par Bricole, där han skref verser
till då varande prins Oscar på Barbaradagen 1858,
frekventerade han äfven. Den nämnda dagen mottog han
första gången Ordens pris.

Det enda samband, han hade med sin nation i Uppsala,
bestod däri, att kamraterna af honom beställde en
studentkomedi att uppföras på nationssalen. Han
skref då ett stycke, som benämndes »Äfventyr på
studentkammaren», med flera sångnummer, dels ett
kvartett-potpurri, dels solokupletter. Där fanns
en gammal farbror till en ung student, kapten Bomb
kallad, framställd som studenthatare och en ungdomens
buse, som dock blir omvänd på ett hyggligt sätt, men i
förargelsen på sin myndling under en soloscen sjunger
en kuplett på en uråldrig folkmelodi, med starka
ord emot den tidens ungdom. Förf. läste på Hällefors
sitt stycke för eleven, fröken Möllersvärd och några
andra. Midt under kapten Bombs solo kom brukspatron
in i lilla salongen, där vi sutto. Han lyssnade till
sången - och tog åt sig satiren, med rynkade ögonbryn
och håret på ända. Mycket lugn svarade förf. på hans
fråga, om detta vore en karikatyr på honom själf,
att det hade han aldrig tänkt. Sådana som kapten
Bomb funnos många och han hade lärt känna flera i
lifvet. Efter dem hade Bomb tecknats, och icke alls
med någon tanke på principalen. Denne lugnade sig
också och sade ej ett ord vidare. Detta var enda
gången, som informatorn hade något otaldt med den
hedersmannen och det sades aldrig ett ord vidare
om den saken. Och en lycka var det, ty det kunde ha
blifvit tråkigt. Stycket spelades i Uppsala ej förr
än 1859, då förf. återvändt dit. Man hade ej haft
någon passande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:18 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crnminne/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free