Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Sista studenttiden. - Sökandets år 1858-1860
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SISTA STUDENTTIDEN. - SÖKANDETS ÅR 1858-1860
189
dagen öfverantvardades verket åt den utsedde
teaterdirektören kand. Rudolf Christiernson, en
mästare i att sköta sin trupp! Om en vecka var
stycket klart att uppföras såsom efterpjäs till en
fransk komedi. Spexet försiggick efter den tredje
representationen af Antigone. C. R. utförde således
först koragens parti, för att sedan uppträda i
spexet såsom blind marknadsgubbe, sjungande en
löjlig bondvisa. Han var den egentliga fredsstiftaren
mellan de båda stridande partierna och han lyckades,
Gudskelof, att försona och tillfredsställa dem båda.
Observeras må, att under allt detta hade han att
uppfylla sina plikter i skolan. Stycket, som gafs
fyra gånger, och hvars manuskript han aldrig återsåg,
lär af Christiernson ha deponerats i studentkårens
bibliotek eller arkiv. Den dråplige teaterdirektören
blef sist stadsläkare i Vimmerby och torde lefva där
än ...
Sommaren efter denna minnesrika vår bragte såsom
vederkvickelse på arbetsårets mödor en oväntad
hvilo-tid ute i naturen. Far var nämligen rätt
dålig och behöfde uppfriskande luftombyte, helst
vid hafvet, dit vi bägge längtade. Valet af plats
var lätt gjordt. C. R. fick hjälp af en barndomsvän,
den redan förut nämnda Richard Schram, broder till
Gustaf. Han var nu ingenjör och hade slagit sig ned
österut i Upplands skärgård, där han på Singön norr
om Grisslehamn börjat bearbeta ett marmorbrott. Han
skaffade oss bostad med lifsuppehälle för godt pris,
samt utlofvade täck natur med friska hafsbad, enkla
seder och godt folk.
En vacker sommarafton i juli kommo de båda resenärerna
till Grisslehamn, den föga kända, men älskvärdt]
belägna lilla orten vid hafvet, därifrån man den tiden
hade öfverfart till Åland, fyra och en fjärdedels
mil, med segelfartyg, och där den gamla infallsporten
österifrån bevakades af en militärpostering på femtio
man från Upplands regemente. För öfrigt svajade den
tretungade svenska flaggan från tullstationen, där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
