- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
II:191

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Sista studenttiden. - Sökandets år 1858-1860

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SISTA STUDENTTIDEN. -SÖKANDETS ÅR 1858-1860
191

sålunda fördes fram öfver det allt mera svartnande
djupet. Det blef allt blekare i väster, allt dystrare
i öster, och fyrens tindrande låga framträdde
allt klarare, på samma gång ångbåtens lanterna
söderifrån blef allt mera synlig. Klockan var tolf
och julinattens mörker som djupast, då vi landade
vid den klippa, hvarifrån Svartklubbens nära sjuttio
fot höga fyrtorn reste sig. Medan ångbåten passerade
förbi, gingo vi uppför båtbryggan till den öppna lilla
platsen mellan de få bygg-ningarna på skäret för att
söka nattkvarter. Och vi sökte ej förgäfves. Svensk
gästfrihet förnekade sig ej ens på denna klippa,
i omkrets ej så stor som Uppsala torg. Utan vidare
mottogos vi midt i natten af fyrmästaren och hans
hustru. Tvenne bäddar reddes ögonblickligt i en
treflig kammare, där vi med förundran sågo oss
omkring. Det hela var nämligen prägladt af en viss
enkel komfort, som särdeles tilltalade oss, beräknad
som den var efter det nordiska klimatet till skydd
mot väder och vind. Vi befunno oss ju midt i sommaren,
men nattvinden, som drog öfver hafvet, var fuktig och
sval, och vi voro vid framkomsten genom-frusna. Så
mycket ljufligare var det att finna skydd bakom
dubbelfönster, stiga på tjocka mattor och sofva under
dubbla täcken!

Men sömnen blef ej långvarig, ty i god tid stack solen
in genom de ljusa gardinerna, och då äfven värdfolket
var uppe, följde vi exemplet och stodo snart klädda,
vid foten af fyren. Efter en god kopp kaffe bestego
vi den och hade en öfversikt öfver klippor och
haf, som var hänförande, blott något starkt belyst
af morgonsolen. Där längst borta i öster hade vi
Ålandsskären: genom kikaren kunde vi tydligt se dem
sticka upp ur det skimrande hafvet. När vi kommit ned,
gällde det att söka något medel för att komma öfver
till målet för vår färd, Singön. Att få betala något
för nattlogis och kaffe var omöjligt; det återstod
ej annat än att ge pigan drickspengar. Så kom frågan
om båt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:18 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crnminne/0441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free