- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
II:208

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Epilog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

208
KPILOf,

lif, för dem ägt hjärta och ära och kärleksrikt
ihåg-kommit deras författare.» Därtill kommer »en
kanske alltför stor mängd tillfällighetsdikter»,
men »den välvilja, hvarmed de mottagits, där de
framkallats på grafvarna, i studentgillet, eller vid
högtider, dyrbara för ungdomen och universitetet»,
har föranlåtit deras upptagande. »Andra anspråk än
hjärtats äga de icke.»

Diktsamlingen, som utkom i tvenne band fastslog hos
samtiden hans rykte, så att han nu var en erkänd skald
med hög begåfning och lefvande utveckling, och han
var härmed vid alla tillfällen af högtidligare art
i Uppsala den gifne sångaren, som med sina rytmer
skulle höja festglädjen eller ge ett uttryck åt
dess allvar. »Hvar gång storklockan gick,» brukade
han i en senare tid erinra, »kunde jag räkna på
en långschal» (= 100 dr.). Hans lyra ljöd gärna i
samklang med hennes högtidliga slag. I allt var
Nybom med, icke alltid som den förståndigaste,
men vanligen som den mest och lättast hänförde,
vare sig det gällde nationsfester eller dryckeslag,
välgörenhetssoaréer eller gatukrakel, demonstrationer
för skandinavismen och franska republiken eller mot
misshagliga professorer.

Att studierna ej skulle vinna härpå, var klart som
dagen, och troligen vann ej poesien heller; men
Nybom blef därunder allt mera, hvad han skulle bli
och alltid förblef, nämligen ett genuint uttryck för
en bekymmerslös och lättledd, men för allt ädelt och
stort svärmande studentsjäl, sådan, som många funnos
på hans tid, men ingen så typisk som Nybom.

Hvilken motsägelse för allmänna föreställningen,
att en man med hans natur tänkte bli präst! Men
så var verkligen förhållandet, och hans religiösa
sinne talade för en sådan bana jämte hans förmåga
att munt-ligen uttrycka sig eller att frambära sina
skrifna tankar. Men denna förmåga skulle längre fram
få en god användning, ty nu gick det icke. Ehuru han
sträfvade med de teologiska studierna och till och
med 1849 började

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:18 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crnminne/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free