- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
II:215

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Epilog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

EPILOG 215

antiken, och den elegiska versen redan förut med stor
framgång behandlats af Stagnelius och Atterbom. Detta
anmärkes här med afsikt, emedan för mången, som ej
känner formens svårigheter och den objektiva hållning
den fordrar, det torde kunna se ut, som om känslan i
det hela icke vore så varm, som ämnet kräfver. Just
däri ligger dock en af diktens bästa egenskaper -
en omedelbar följd af hans klassiska åskådning, som
just öfverensstämmer med hans egen känsla. Därmed äro
vi fria från allt det sentimentala pjunk, som ofta
utgör den elegiska diktarens egentliga egenskap. Ett
sådant skaldestycke måste vara ett utslag af något
upplefvadt - och det är nog äfven så - det kan ej vara
alster af en kall reflexion. »Det är icke blott klart
och rent som källa-n; det uppspringer som den äfven
från ett malmrikt djup,» yttrade Agardh, då han till
skalden öfverlämnade belöningen. Därmed karakteriseras
ej blott »Angelika», utan hela Malmströms person
ligger däri: klarhet och djup voro hans båda andliga
grundbestämningar.

Till samma klass af lyriskt-episka dikter höra, utom
de öfriga elegierna, hans romanser, hvilka räknas till
det bästa vi i denna diktart äga på svenskt språk. Det
behöfves icke att påpeka skönheten i en sådan dikt
som »Hvi suckar det så tungt uti skogen». Den
lefver i allas minne och utgjorde för den då
lefvande generationen en af dess käraste skatter. De
egenskaper, vi i den beundrat, utmärkte hans öfriga
romanser liksom ock hans visor. Att han, äfven
med denna lutning åt det objektiva, var en verklig
lyriker, visa hans smärre dikter och hans erotiska
stycken. Men nekas skall ej, att äfven hans lyrik
är genomträngd af böjelsen för plastisk utmejsling
och mindre utmärkt för lämplighet till musikalisk
behandling och mindre sökt af tonsättarna. Om vi ej
misstaga oss äro »Vinet f rad gar, ögat glimmar» och
»Sörmlänningarnas» nationsmarsch »Känner du landet,
det härliga, rika» de enda af hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:18 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crnminne/0465.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free