- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
II:223

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Epilog

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KIMLOG 223

minnesdag genom den personliga bekantskap jag då
ernådde med den frejdade, ej långt förut öfver hela
landet firade tonsättaren och skalden.

Det anförda torde ådagalägga, att Wennerberg äfven i
afseende på sångexekutionen, hade en betydelse, som
är värd att uppmärksammas, emedan den haft inflytelse
på hans förmåga att skrifva väl för sångstämmorna.

Under 1850-talet var han helt säkert
favoritkompositören här i landet. Orsakerna därtill
voro många. Främst berodde detta på den framgång
»Gluntarne» hade. Ett sådant skaldskap i förening
med en sådan tonsättareförmåga hade man förr icke
sett. Man fann visserligen någon jämförlighet med
Bellman, och nekas kan icke, att likheter finnas,
såsom i sammansmältningen mellan ord och musik, i
formens lätthet och naturliga ton, i blandningen af
ren komik med humor af alla slag, ända till tragiskt
patos, i det dramatiska draget och icke minst i
den lyriska känsligheten för naturen och det fina
sinnet vid målningen af hennes behag. Jag hade så när
glömt det bacchanaliska lynnet på vissa håll. Men
skillnaden är dock betydlig; ty hos Wennerberg
framträder lika mycket kompositören som skalden,
under det att Bellman, som bekant, blott sällan själf
skrifvit sin musik. Dessutom består denna hos Bellman
endast i lyriskt strofiska vismelodier, i motsats
till den dramatiska, genomkomponerade tondiktning,
som i »Gluntarne» förekommer i de sju största numren
och som lät oss unga den tiden rent af känna ett
varsel om en blifvande dramatisk tonkonstnär. Däraf
blef ju intet, emedan den på svenskt vis mångbegåfvade
mannen öfvade musernas värf endast vid sidan af andra
för hans lif nödvändiga sysselsättningar. Man har
därför från förnumstigt kännarehåll om honom ifrigt
upprepat ordet: dilettantism - i min tanke med orätt,
så länge det gäller de arter af komposition, vid
hvilka jag här velat fästa mig. Ty för allt detta,
som gällde ungdomen, vare sig det var visor för en
röst eller duetter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:18 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crnminne/0473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free