Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
254 PARIS
aria: »Ah, ce n’est pas un sacrifice!», hvari hon
med entusiasm besluter att gå till underjorden i
stället för sin make, som ligger för döden. Hon
återhämtas därifrån af Herkules, som spelades af
en ung, naken, sängar-atlet med en dånande basröst,
som vid inträdet möttes af åhörarnas flinskratt! En
sådan ädel musikfröjd har man sällan. I Berlioz’
memoarer har han funnit, att denne kompetente domare
samma afton - den 31 oktober 1861 - äfven satt bland
åhörarna af detta oförlikneliga musikverk, hvars
primadonna han i starka uttryck bringade sin hyllning.
Han var ännu en gång på operan, bjuden af en
inflytelserik parisare i ett oxöga bakom ridån,
således med ingång från scenen. Det gafs en femakts
balett, »L’étoile de Messine». Hufvudpårtiet utfördes
af den berömda dansösen Fanny Elsler. Hufvudintresset
för »honom» låg däri att få en blick bakom kulisserna
på en stor världsteater. Därtill kom af en händelse
något högst märkvärdigt. Han fick nämligen där under
en mellanakt se gamle Auber, komponisten, klädd
som en ung sprätt i blå frack med blanka knappar,
grågul pikéväst och ljusgrå pantalonger samt hvita
damasker på blanklädersstöflar, därtill grå hög
chapeau, ljusgrå handskar och käpp med guldkrycka i
handen. Han stod ett stycke frampå scenen, omgifven af
ett femtiotal balettflickor, som knuffade hvarandra,
och bland hvilka han tycktes befinna sig som fisk
i vattnet. C. R. var så upptagen af detta extra
spektakel, att han höll på att förlora hufvudet,
och det bokstafligen. I en glugg på logeväggen utåt
scenen hade han stuckit ut hufvudet för att se bättre,
och han hann nätt och jämnt dra in hufvudknoppen, då
en väldig kuliss seglade fram åt scenen knappast ett
par tum från öppningen, och den skulle ovilkorligen ha
halshuggit honom, om han ej i en hast hade dragit sig
tillbaka. Auber var då nära 80 år gammal. C. R. skulle
gärna ha velat tacka il maestro för »Den stumma»,
som »han» kort förut,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
