Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Paris
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PARIS 257
en timrne och väntade men hade hela tiden roligt
åt all den pojkaktiga galenskap, som publiken kunde
hitta på. Mycket skratt och skoj åt alla håll! Men
kl. 2 kom Pasdeloup in med sina 96 musici, af hvilka
79 voro violinister af alla fem sorterna, och 17
blåsare plus pukslagaren - utsökta instrumentalister,
i det hela ypperligt förda och mottagna af publiken
med exem-plarisk takt och allvar. Han hade aldrig
kunnat tänka sig något liknande såsom äkta, fin
folkuppfostran!
Han har ännu en del af programmen i behåll, och
han kan icke motstå nöjet att påminna sig ett och
annat från dessa ovanliga musikhögtider. Det första
programmet började med Webers Jubelouvertyr; så kom
B-dur symfoni af Haydn, magnifik och bra spelad,
om man blott anmärker, att menuetten togs i något
för rask takt, likasom i det hela alla menuetter och
scherzi gärna ville gå något för fort - troligen ett
nationellt drag; därpå Mendelssohns Violin-concert,
som bekant ett af hans bästa verk; och så Beethovens
Septett med sina tre blåsare, klarinett, fagott och
horn, och mot dem en violinstyrka af 40 mani Men
det gick bra och det lät utmärkt. C. R. kände den
förut mycket väl: han hade många gånger varit med
och spelat basen vid »å quatre mains» på piano. Han
hade alltid undrat, huru temat i den lilla 16-taktiga
mollsatsen, som inleder finalen, skulle utföras med
sin kromatiska stigning på slutet - om klarinetten
skulle ha melodien? Nej, den var af mästaren lagd
för hornet! Artisten, som skötte hornet, spelade det
på det äkta sättet, utan klaffar, men med »stopp»,
så att den kromatiska stigningen i slutet lät som
om en himmelens ängel, sittande på en molntapp,
utfört den vid foten af Vår Herres tron. Han känner
Ijufliga rysningar ännu vid minnet af den verkan
detta gjorde. O du, Ludwig van Beethoven, ingen är
som du!... Rossinis ouverture till operan Semiramis
afslöt konserten.
Ett annat program började med ouverturen
till
17. - C. B. Nyblom. II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
