Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Paris. (Fortsättning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PARIS; FORTSÄTTNING 207
personal höll en afton vid jultiden och C. R. hade
skrifvit en julvisa till festen. Han blef därpå
en dag bjuden hem till den vänsälle mannen med
sin lustiga brytning på fransk-schweizisk svenska,
som förde honom ut tillsammans med Brandelius på en
fin restaurant, hvarest de under en god middag hade
en ytterst treflig pratstund. Det märkligaste, han
såg vid denna samvaro, mötte honom inne i Dardels
skrifrum och var en uppslagen bok - en fransk
konsthistoria, där de grekiska pelarordningarna lågo
uppslagna. Militärattachén studerade arkitektur? År
1864 fick han lösning på gåtan; då blef konung Carl
XV:s förre adjutant nämnd till - öfverintendent!. . .
Här har talats om vänner; men de främsta af dem voro
Frithiof och Heloise Grafström, hvilkas flyttsaker
han, bröllopsmarskalken, mottagit, tullbehandlat och
hemfört till Rue de Vaugirard i den lilla våningen,
som bestod af en rymlig salong, en liten sängkammare
och ett minimalt kök, som fylldes af två personer:
när värdinnan och hennes »femme de ménage» voro
därinne, då fick en tredje stanna utanför. Men
trefligt och älskvärdt var det lilla hemmet med sina
minnen från »Libertati» och »Lilla Haga». Det låg
ungefär tio minuters väg från »L’Etoile du Nord»,
och den intime vännen sprang dit, så ofta han hade
ett ledigt ögonblick, utom alla de gånger han var
bjuden. Vid dessa besök var Frithiof ofta nog icke
hemma, och hjälpa-rinnan i köket var ej heller
till hands. Men frun hade behof af hjälp till
småärenden i grannskapet. Hvad var då naturligare,
än att Calle blef hennes springpojke? Så gnodde han
ej sällan till kryddboden eller till bagaren eller
vinhandeln och hämtade, hvad som behöfdes. När så
legationspastorn kom hem från sin ämbets-lokal, fann
han oss alla tre, frun, pigan och Calle, i köket,
den senare åtminstone med hufvudet, eller voro de
inne i salongen i färd med att duka, när han blifvit
inviterad till ungherrskapets bord. Efter kaffet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
