- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
II:269

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Paris. (Fortsättning)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PARIS: FORTSÄTTNING 269

Pianot sköttes af någon närvarande svensk; när
de andra dansade, spelade G. R. Olympvalsen,
Magyaren-vals och Desperations-polka af egen fabrik.

En egendomlig festlighet, som i sammanhang med
föregående han var med på, var en nyårsbjudning hos
den store herr Worth själf, där hela den finare delen
af den kvinnliga personalen var med. Herrarna voro
mest fransmän, en och annan engelsman, landsmän till
mr Worth själf, svenskar Brandelius och C. R. Festen
började kl. 12 på natten och fortgick till kl. 6 på
morgonen. Den var i allo magnifik; värdinnan strålade
som en verklig furstinna med dyrbara smycken på en
lysande mönsterrobe. M:r själf såg snarast ut som
ett monster med flammande grårödt hår lik en aureole
kring hufvudet. Mille Bouillon var näst frun den
finaste i kretsen, förde sig som en drottning och
bjöd upp »Calle» till quadrille. Mille Henriette var
mera uppsluppen än vanligt. Vi dansade både fransk och
svensk vals och klingade muntert i bästa champagne. En
liten förtjusning var enda dottern i familjen, en åtta
års tös, som på nyårsafton fått en väldig docka med
fullständig utstyrsel af kläder och möbler till flera
tusen francs. På hemvägen, som var lång, räddades han
från ett obehagligt äfventyr af en person, som kom
löpande i full fart och ropade: Spring! Vi satte i
väg tillsammans. När han kunde tala, upplyste han om
att elden var lös, och polisen grep alla vandrare,
som pressades att stå i vattenlangningskedjan ända
till dess branden var släckt. Han minns sig aldrig
ha kilat af med sådan fart. Det var flera grader
kallt på natten; Seinefloden var frusen nedanför
»Quai S:t Michel». Han tackade af allt hjärta sin
okände välgörare.

Slutligen rnå här också nämnas den bekante mecenaten
Jacob Letterstedt, som på den tiden låg sjuk i
Paris. C. R. hade i Uppsala sammanträffat med honom
och hans engelska fru hos dåvarande professor Carl
Johan Malmsten, matematikern, och blifvit presenterad

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:18 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crnminne/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free