- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
II:270

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Paris. (Fortsättning)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

270 PAHIS: FORTSÄTTNING

för dem båda, hvilka mindes honom som nypromoverad
doktor och - sångare. Han önskade nu träffa resenären,
som därför bjöds på middag på julaftonen i sällskap
med en mängd storheter, bland hvilka äfven han räknar
den store Berzelius’ änka, som då bodde i Paris. Efter
middagen blef C. R. införd till den gamles sjukbädd
och fick omtala, hvad han i Paris studerat och hur
han snart skulle resa söderut. Då bad den sjuke få se
honom innan det bar af, för att vid passagen genom
Turin få ett bref med till L:s svåger italienske
senatorn Vigliani. Visiten ägde rum i midten af
januari 1862, och han fick då taga afsked af den
vänlige mannen, som han aldrig återsåg. Han dog i
Paris i mars månad 1862.

Efter julaftonsmiddagen hos generalkonsul Letter-stedt
gick han senare på julaftonen till Boberg, dalhemmets
fest firades med de vanliga gästerna. Glädjen stod
högt i tak, med julklappar, dans kring julgranen
och skålar och sång. Långt efter midnatt vandrade
C. R. med damerna öfver de i fullmånens sken
stilla gatorna till damernas port. Denna vandring
var ett enda, ihållande lustigt ordbyte med m:lle
Henriette. Vi låtsade vara förlofvade och skämtade
under de andras gapskratt med hvarandra. Höjdpunkten
var, då vi midt på gatan höllo på att stupa i en korg
med sopor och quasi-fästmannen utropade: »Voilå votre
corbeille de mariage!» Därpå kysste han alla tre på
hand, sade godnatt och farväl - och sedan råkades
vi aldrig mera. Åtta år senare vid ett besök i Paris
fick han veta, att m:lle H. var gift med en hygglig
fransk officer, som vid 1867 års världsutställning
fått vasen af konung Carl XV, till mannens och fru
Henriettes obeskrifliga förtjusning!

Naturligtvis gjorde han många utflykter, som Paris’
omgifningar erbjödo. Först Versailles, där han
trött-vandrade sig i det väldiga slottets milslånga
gallerier, med deras massor af bättre och sämre
historiska taflor,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:18 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crnminne/0520.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free