- Project Runeberg -  En sjuttioårings minnen /
II:287

(1908) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Roma

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HoMA 287

Hans fru var Helene Roeds barndomsbekanta, och hon och
Calle kommo väl öfverens och göra det ännu i denna
dag, ty hon lefver i Skåne såsom ägarinna af ett
stort svenskt gods vid Sundet. Besök hafva i mera än
40 år gjorts, först hos Heises vid Kongens Nytorv i
Köpenhamn, sedan hos hans efterlefvande änka, och bref
växlas med henne flera gånger om året. I det följande
återkomma vi nog till detta vänskapsband, som numera
snart sagdt är det enda band, som ännu fäster oss vid
Danmark, ty släkten Roed är i det närmaste utgången

Ännu ett par danskar äro att ihågkomma ur den
stora kretsen af dem, som mötte en i Skandinaviska
föreningen. Den ene af dem var fru Heises svåger,
ännu lefvande bildhuggaren Vilhelm Bissen (son
till den äldre Bissen, »Landssoldatens» skapare),
som var gift med en fröken Hage, syster till fru
Heise. Den tredje systern var gift med skalden
Ploug. Vilhelm Bissen var något yngre än C. R. till
åren, men mycket yngre till lynnet, ty han var helt
enkelt en naiv och älskvärd pojke den tiden och hade
tusen små upptåg för sig. För resten en lefvande
konstnär, för hvilken konsten rent af låg i luften
och tog sig uttryck utan vidare på många sätt i den
befruktande Roma-miljön. Den andre var danske poeten
Christian Richardt, som sedan blef präst. Han var
en egendomlig person, på en gång sluten, blyg och
tungsint, men därjämte full af humor och infall,
som voro öfverraskande. Han var ganska tyst och
likväl en god talare, och hans tillfällighetsdikter
voro ofta kvicka. I alla händelser var han en verklig
hedersman, som han kunde »godt lide». Han for från Rom
till Jerusalem under våren. Men vi träffades sedan
flera gånger under kommande resor till Danmark. Han
dog 1892.

Men vi må ej glömma den norska stormakten Björnstjerne
Björnson. Vi två hade ju sett hvarandra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 19:41:18 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/crnminne/0537.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free